Åtgärder mot en svensk Reichsbürger-rörelse
Skriftlig fråga 2022/23:151 av Mattias Vepsä (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-08
- Överlämnad
- 2022-12-09
- Anmäld
- 2022-12-12
- Svarsdatum
- 2022-12-21
- Besvarad
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2022-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under onsdagen den 6 december gjorde över 3°000 tyska poliser en gryningsräd mot den högerextrema Reichsbürger-rörelsen, som misstänks för förberedande av statskupp. Tillslaget genomfördes över hela Tyskland, och bland de gripna och misstänka finns elitsoldater, en tidigare parlamentsledamot och en 71-årig adelsman, kallad prins Heinrich XIII.
Tillslaget visar att den högerextrema miljön inte bara stimulerar till extrem idéutveckling utan att det finns kapacitet att skada det demokratiska samhället. Tillslaget visar också att bland de misstänka finns såväl personer med stark koppling till ledande ställning i samhället som tidigare parlamentariker och aktiva elitsoldater.
I rapporten Vit makt-miljön (CVE, 2022) kartläggs den svenska högerextrema miljön. Det framgår med all tydlighet att dessa grupper hatar den svenska demokratin och att det finns personer som är beredda att med våld både skrämma människor och på längre sikt försöka påverka demokratins institutioner och därigenom allas vår frihet. Svensk polis och säkerhetspolis har ett avgörande ansvar för att skydda Sverige från kuppförsök.
Theodor Engströms mord på Ing-Marie Wieselgren är ett hemskt exempel på hur en människas hat mot systemet slutar i mord. Engström har uttryckt stöd för Utöyamördaren Breivik, och han har varit aktiv i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Och vi har tyvärr fler svenska exempel i närtid där högerextremister eller personer med sympatier mördat.
Inför valet 2022 uppmärksammades det i en kartläggning, genomförd av researcherföretaget Acta Publica, att 289 kandidater till riksdagen hade kopplingar till högerextrema miljöer. Av dessa stod 214 personer på Sverigedemokraternas lista.
Kampen mot högerextrema rörelser är viktig, och det står klart att dessa grupperingar redan i dag, tillsammans med islamistiska hot, ligger bakom flera stora attentat i Europa, Norden och Sverige. Den tidigare regeringen och justitieminister Morgan Johansson uttalade tidigare i år att regeringen följde utvecklingen i bland annat Tyskland men att vi också behöver skärpa vår förmåga nationellt.
Veckans tillslag i Tyskland mot Reichsbürger-rörelsen visar att det demokratiska samhället måste försvaras varje dag.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Vad gör regeringen och ministern, och vilka ytterligare åtgärder planeras, för att förstå och möta hotet från högerextrema miljöer, särskilt mot bakgrund av vad vi kan lära av Tysklands erfarenhet när det kommer till tillslaget mot Reichsbürger-rörelsen?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:151 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:151 av Mattias Vepsä (S)
Åtgärder mot en svensk Reichsbürger-rörelse
Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen gör, och vilka åtgärder som ytterligare planeras, för att förstå och möta hotet från högerextrema miljöer, särskilt mot bakgrund av vad vi kan lära oss av Tysklands erfarenhet när det kommer till tillslaget mot Reichsbürger-rörelsen.
Som Säkerhetspolisen lyfter fram i sin årsrapport utgör våldsbejakande extremism ett hot mot Sverige, på såväl kort som lång sikt. Hotet, som både utgör ett attentatshot och ett författningshot, kommer främst från våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamistisk extremism men extremismen växer också i bred bemärkelse. Den gemensamma nämnaren mellan de olika extremistmiljöerna är misstron mot samhället och dess företrädare.
Regeringen ser mycket allvarligt på händelserna i Tyskland och den utveckling som har skett av den högerextrema miljön under de senaste åren. Åtgärder har vidtagits för att utveckla både kunskap och insatser. Rapporter från Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) visar att den organiserade högerextrema miljön existerar parallellt med högerextrema nätbaserade rörelser i digitala miljöer. Propagandan i digitala miljöer innehåller även uppmaningar om att begå olika våldsdåd för att destabilisera och polarisera samhället. Hotet från ensamagerande gärningspersoner, som inte tidigare är kända eller som befinner sig i utkanten av extremistmiljöerna, är komplext och innebär en utmaning för säkerhetstjänster världen över. Ökad risk för attentat gäller inte bara i Sverige, utan även inom vissa länder i Europa och i USA. Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer att högerextremistiskt och islamistiskt motiverad terrorism utgör de främsta attentatshoten mot Sverige.
Ansvariga myndigheter arbetar dagligen med att kartlägga och analysera hotbilder mot Sverige. De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet, och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar för att förebygga terrorism och våldsbrott kopplade till våldsbejakande extremistmiljöer. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ökat sitt samarbete och samverkan i arbetet med att begränsa tongivande aktörers handlingsfrihet. Samarbetet sker främst inom Redex som är namnet på den samverkansmodell som myndigheterna tillämpar i det förebyggande och reducerande arbetet inom våldsbejakande extremism.
Till det kommer det nationella säkerhetsråd som regeringen avser inrätta i Statsrådsberedningen för att samordna Sveriges säkerhetspolitiska agerande. Genom sitt arbete kommer rådet bidra till samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.
Det behövs också insatser för att minska rekryteringen vilket kräver såväl ökad kunskap som ökat samarbete mellan en rad myndigheter och samhällsfunktioner, såsom rättsvårdande myndigheter, skola, sjukvård och socialtjänst. CVE har tagit fram kunskap om den högerextrema miljön samt utvecklat ett metodstöd för socialtjänstens personal om hur de kan bemöta individer som är involverade i våldsbejakande extremism eller i riskzonen. CVE ska nu också utveckla metodstödet så att det även ska kunna användas inom skolväsendet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023.
Kampen mot organiserad brottslighet och mot våldsbejakande extremism kommer att vara två av de prioriterade frågor som diskuteras under det svenska ordförandeskapet i EU 2023. Jag kommer aktivt att delta i dessa diskussioner.
Stockholm den 21 december 2022
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

