Åtgärder mot elöverkänslighet
Skriftlig fråga 2007/08:987 av Axelsson, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-18
- Anmäld
- 2008-03-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-04-01
- Svar anmält
- 2008-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga
2007/08:987 Åtgärder mot elöverkänslighet
av Christina Axelsson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Många människor upplever elöverkänslighet av varierande grad. Enligt Elöverkänsligas förbund uppger över 200 000 svenskar att de är överkänsliga mot elektriska/magnetiska fält. Över 400 av de mest känsliga har tvingats bosätta sig i husvagnar och elfria torp ute i glest befolkade områden.
De drabbas extra hårt när de gamla telenäten stängs ned och nya byggs upp med mobiltelefoniteknik. Det utrymme som elöverkänsliga har kunnat använda blir därmed mindre och mindre. Elöverkänslighet är ett funktionshinder som inte syns men finns ändå. Flera av dem har funnit en fristad i glesbygden men med utbyggnaden av mobilnäten krymper utrymmet.
Min fråga till statsrådet är:
På vilket sätt ser statsrådet till de elöverkänsligas behov när de gamla telenäten avvecklas?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:987 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på fråga
2007/08:987 Åtgärder mot elöverkänslighet
Statsrådet Åsa Torstensson
Christina Axelsson har frågat mig på vilket sätt jag ser till de elöverkänsligas behov när de gamla telenäten avvecklas.
Jag utgår ifrån att frågan är ställd utifrån utvecklingen att många tillämpningar i samhället i dag använder trådlös teknik, ibland även som ersättning för trådbunden sådan. Detta gäller till viss del även elektronisk kommunikation som telefoni exempelvis.
Att det finns människor som upplever att de mår dåligt på olika vis till följd av elektromagnetisk strålning är ett faktum. Jag beklagar att människor upplever sin situation som så svår att de måste flytta på grund av effekter de relaterar till strålning. Det är viktigt att dessa människor får hjälp. De bör i första hand vända sig till sjukvården. Kommunerna har också möjligheter att ge visst stöd.
Elöverkänslighet lever visserligen inte upp till kraven för en medicinsk diagnos men regeringens grundsyn är att människor som är sjuka och människor som mår dåligt ska få den bästa möjliga professionella vård och omsorg som hälso- och sjukvårdssystemet kan ge. Detta oavsett om människor upplever att det är elektromagnetiska fält som skapar ohälsan eller om det är något annat. Hur kommunen ska agera i det enskilda fallet måste den bestämma själv tillsammans med den lokala hälso- och sjukvården.
Det är kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen. Det finns ett allmänt intresse av att bygga ut infrastrukturen för trådlös kommunikation för att ge tillgänglighet till telefoni och bredbandstjänster. En sådan utbyggnad ställer krav på att det finns basstationer och antenner med ett visst avstånd från varandra eftersom de utgör ett nät. Lokalisering av telemaster prövas av kommunerna i samband med bygglovsprövningen. Kommunerna tar även hänsyn till andra allmänna intressen och till enskilda intressen vid den lämplighetsprövning som görs enligt plan- och bygglagen. Sådana bedömningar kan till exempel innebära att lokalisering i närheten av viss bebyggelse eller inom ett visst område så långt möjligt bör undvikas.
Trots stora forskningsinsatser har man inte kunnat påvisa något säkert samband mellan människors upplevda besvär och de elektromagnetiska fälten. Jag förlitar mig på de expertmyndigheter vi har som på olika sätt följer utvecklingen. Statens strålskyddsinstitut, SSI, bedriver inte bara tillsyn utan har också ett vetenskapligt råd knutet till sig. Dessutom har Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, sedan 2001 regeringens uppdrag att följa forskningen inom området elektromagnetiska fält och hälsorisker med särskild betoning på elöverkänslighet.
Vi lever i ett samhälle som präglas av tekniska framsteg. Många gånger har teknisk utveckling en stor positiv inverkan på våra liv. De ökade möjligheterna med mobil och annan trådlös kommunikation är många. Det handlar om allt från att kunna larma vid olyckor, hjälpmedel för funktionshindrade, mikrobetalningar, till nya tjänster bortom horisonten som vi i dag inte ens kan ana. Jag vill betona att vi samtidigt måste förhålla oss ödmjuka inför forskningen som hela tiden behöver ompröva sina resultat och titta ännu mer på långtidseffekter av exponering.
Sammantaget är jag övertygad om att vi har och kommer att ha stor nytta av mer elektronisk kommunikation i samhället, inte minst genom de trådlösa mobilnäten, på samma vis som vi har haft stor nytta av telefoni över huvud taget.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.