Åtgärder mot betygsinflation
Skriftlig fråga 2020/21:2236 av Jörgen Grubb (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-17
- Överlämnad
- 2021-03-18
- Anmäld
- 2021-03-19
- Svarsdatum
- 2021-03-24
- Besvarad
- 2021-03-24
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Vi har en oroväckande hög betygsinflation i den svenska skolan – framför allt i grundskolan. Påståendet baseras på den mest säkerställda jämförelse man kan göra, nämligen skillnaden i resultat på de nationella proven i årskurs 9 jämfört med erhållet slutbetyg.
Betygen i matematik visar sig kunna vara uppemot 40 procent högre än det nationella provresultatet, tätt följt av ämnet svenska med uppemot 30 procent högre betyg. Diskrepansen är något högre i skolor med kommunal huvudman, men uppseendeväckande skillnader finns även för vissa enskilda huvudmän. Det ska också nämnas att det finns många skolor, oavsett huvudman, som inte uppvisar betygsinflation, och det måste vara den väg de övriga skolorna måste närma sig.
Betygsinflation bär med sig flera problem som i slutändan drabbar elever, lärare och vårdnadshavare. Om betygen inte speglar elevernas faktiska kunskaper blir det svårt att veta hur elevernas förutsättningar i olika skolor ser ut och vilka insatser som behövs för att höja skolresultaten. Dessutom visar nationella analyser att elever som går i skolor med generös betygsättning i förhållande till nationella prov i genomsnitt klarar sig sämre på gymnasiet än elever som fått samma betyg men gått på skolor med en mindre generös betygsättning. Eftersom betygen avgör vilken gymnasieskola eleven kommer in på kan betygsinflation leda till att elever med sämre kunskaper konkurrerar ut elever med bättre studieförutsättningar. Det är djupt orättvist, och man kan konstatera att betygsinflationen är ett allvarligt problem.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Anser ministern att rådande betygsinflation är ett problem och, i så fall, hur avser ministern att agera för att stävja den betygsinflation som i dag råder?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2236 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2236 av Jörgen Grubb (SD)
Åtgärder mot betygsinflation
Jörgen Grubb har frågat mig om jag anser att rådande betygsinflation är ett problem och, i så fall, hur jag avser att agera för att stävja den betygsinflation som i dag råder.
Det finns tydliga signaler om att betygssättningen inte är likvärdig mellan skolor samt att betygen hos vissa huvudmän inte ger en korrekt bild av den faktiska nivån på elevernas kunskaper.
Låt mig börja med att understryka att jag tar frågan om likvärdig betygsättning och problem med betygsinflation på stort allvar. Det är av stor vikt att det finns en tillit till betygssystemet bland elever, lärare och föräldrar men även i samhället i stort. Alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet och de betyg som sätts ska på ett rättvisande sätt spegla elevers kunskaper, inte vilken skola eleverna går på. Det är viktiga utgångspunkter för svensk skola. Betygsinflation riskerar dock att urholka tilliten till skolan och betygssystemet och därför har regeringen tagit ett flertal initiativ för att detta ska motverkas.
För att betygssättningen ska blir mer rättvis och likvärdig har regeringen initierat en lång rad åtgärder inom detta område, bl.a. infört en bestämmelse i skollagen som innebär att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. Regeringen har också gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra ett stegvist införande av digitaliserade nationella prov och utveckla gemensamma ramverk för de nationella proven. Skolverket ska sträva efter att en så stor andel som möjligt av proven ska automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen. Elevlösningar som inte kan rättas automatiskt bör bedömas externt, det vill säga av någon annan än den undervisande läraren.
Genom den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har regeringen och samarbetspartierna kommit överens om att lärarna ska ges de bedömningsstöd som behövs för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. Vidare anges i överenskommelsen att nationella prov ska rättas centralt för att stärka likvärdigheten, varför Skolverket getts i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur central rättning av nationella prov kan införas. Uppdraget redovisades i oktober 2020 och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Utöver insatser direkt kopplade till provsystemet har regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan och vissa ämnesplaner för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning som ska utgöra bättre arbetsverktyg för lärarna. Kunskapskraven har omarbetats för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Skolverket erbjuder också stöd för en mer likvärdig betygssättning till lärare och har utarbetat stöd som rektorer och huvudmän kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet, i sin fördjupade analys av betygssättningen.
I augusti 2020 redovisade Betygsutredningen 2018 sitt uppdrag om att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Som en följd av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna gav regeringen även utredningen i uppdrag att ta fram förslag som kan motverka betygsinflationen. Utredningens betänkande Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43) har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Sammanfattningsvis pågår arbetet för fullt med att förbättra betygssystemet och att stävja betygsinflationen. Jag bedömer att ändringarna som nu gradvis införs kommer att bidra till en mer likvärdig betygsättning och att skillnaderna mellan provresultat och betyg ska minska. Därför har jag i dagsläget inte för avsikt att vidta några fler åtgärder. Om det visar sig att ytterligare åtgärder behövs är det dock något jag är öppen för att överväga.
Stockholm den 24 mars 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.