åtgärder mot antisemitismen i skolorna
Skriftlig fråga 2003/04:569 av Wikström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-19
- Anmäld
- 2004-01-20
- Besvarad
- 2004-01-28
- Svar anmält
- 2004-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 januari
Fråga 2003/04:569
av Cecilia Wikström (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om åtgärder mot antisemitism i skolornaForskningsrapporten Det förnekade hatet, Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige, av Mikael Tossavainen från Lunds universitet visar hur antisemitismen i samhället blir allt tydligare. Fördomarna sprids som tidigare av extrema höger- och vänstergrupper, men nu framstår också skolor, särskilt i städernas invandrartäta förorter, som platser där hat mot judar sprids.
Tossavainen har tagit del av lärares berättelser om hur undervisning om judendomen bojkottas av muslimska elever som också öppet förnekar Förintelsen. Hatet mot judar förbigås i skolorna med tystnad, kanske därför att det finns arabiska eller muslimska förtecken. Lärare och rektorer väljer att möta antisemitismen med tystnad och bagatelliserar problemet.
Jag är oroad över den ökade antisemitismen i Europa och i Sverige; synagogor har vandaliserats, judiska skolor har bränts ned och judiska elever har trakasserats i skolorna. Därför vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka konkreta åtgärder har utbildningsministern för avsikt att vidta för att komma till rätta med antisemitism hos svenska elever i grundskola och gymnasium?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:569 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2003/04:569 om åtgärder mot antisemitism i skolorna
Utbildningsminister Thomas Östros
Cecilia Wikström har frågat vilka konkreta åtgärder jag har för avsikt att vidta för att komma till rätta med antisemitism hos svenska elever i grund- och gymnasieskolan.
Jag är precis som Cecilia Wikström djupt oroad över antisemitismen ute i Europa och i Sverige. Vi får inte och ska inte möta detta med tystnad eller bagatellisera problemet och sopa det under mattan. Det visar inte minst historien.
Regeringens skrivelse 2000/2001:59 En nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering varnar för en mer uttalad och aggressiv rasism och främlingsfientlighet. I handlingsplanen lyfts utbildningspolitikens betydelse fram. Rapporten Det förnekade hatet @ Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige (2003)@ visar också att antisemitismen i det svenska samhället blivit tydligare under senare år. Även om rapporten är en förstudie och generaliseringar inte kan göras om antisemitismens utbredning och intensitet, så visar den att problemet finns.
Under hösten 2004 presenteras Forum för levande historias och Brottsförebyggande rådets undersökning om ungdomars attityder, utsatthet och delaktighet beträffande rasism, antisemitism, homofobi och islamofobi. Men oavsett problemets omfattning måste vi våga tala om detta. Det öppna samtalet är demokratins adelsmärke.
Det är viktigt att markera mot alla former av intolerans och rasism. Det har visat sig att där skolledning och andra auktoriteter är tydliga och agerat har det haft märkbar effekt. Värdegrunden är en ständigt aktuell och högprioriterad fråga för regeringen. En mängd kraftfulla insatser och åtgärder har genomförts och vidtas för att läroplanernas övergripande mål och värden ska få fullt genomslag i skolans verksamhet.
Statsminister Göran Persson tog redan i juni 1997 initiativet till en bred informationsinsats om Förintelsen @ Levande historia @ som lyfte upp frågor om medmänsklighet, demokrati och alla människors lika värde. För att bidra till att öka kunskaperna och undervisningen om Förintelsen i Sverige genom ett fördjupat historiemedvetande beställde regeringen boken . om detta må ni berätta. . Hösten 2003 invigdes den nya myndigheten Forum för levande historia. Nyligen inrättades även Centrum mot rasism.
Regeringen har stöttat två värdegrundscentrum @ det ena vid Göteborgs universitet och det andra vid Umeå universitet @ under perioden 2000@2003 med sammanlagt 12 miljoner kronor. Centrumens arbete har lett till en ökad medvetenhet om vikten av att arbeta med att förmedla, förankra och gestalta de grundläggande demokratiska värdena. Ändringar som gjorts i skollag, läroplaner och kursplaner betonar också verksamheternas ansvar för de grundläggande demokratiska värdena. Kompetensutveckling av skolledare, lärare, förvaltningschefer och politiker i värdegrundsfrågor har genomförts.
En pågående utredning, Skolansvarsutredningen (dir. 2003:114), har regeringens uppdrag att lämna förslag till en lagstiftning som främjar lika rättigheter och motverkar diskriminering inom skolväsendet. Utgångspunkten för utredningen är att skydd ska finnas mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt mot annan kränkande behandling. Utredningsarbetet bedrivs mycket skyndsamt och uppdraget ska i väsentliga delar redovisas redan senast den 30 april 2004.
I augusti 2000 redovisade Skolverket regeringsuppdraget att stödja och stimulera undervisningen i nutidshistoria och granska hur undervisningen bedrevs. Granskningen visade på brister. Regeringen tilldelade därför i juli 2001 Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord vid Uppsala universitet och Svenska Filminstitutet sammanlagt 9,2 miljoner kronor för att utveckla kompetenshöjande kurser för lärare och lärarstuderande samt material som stöd för undervisningen i nutidshistoria. Under denna period har lärarseminarier om Förintelsen genomförts och en mängd material tagits fram som lärarhandledningar, läromedel och facklitteratur.
I regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och jämlikhet @ regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning redovisas de övergripande riktlinjerna för ett stärkt kvalitetsarbete på alla nivåer inom utbildningssystemet. Utgångspunkten för detta arbete är det samlade kvalitetsprogrammet för skolan @ Alla skolor ska vara bra skolor @ som regeringen presenterade våren 2003. Kommunens och skolans kvalitetsbedömning av resultat och måluppfyllelse ska utgå från skolans hela uppdrag, det vill säga, såväl läroplanernas som kursplanernas mål. Skolverkets uppdrag att utöva kvalitetskontroll genom utvärdering, uppföljning och utbildningsinspektion har skärpts. I utbildningsinspektionen ingår kvalitetsgranskning och tillsyn. Då sker även granskning av och tillsyn över skolornas arbete med värdegrunden.
Regeringen anser att ett långsiktigt och brett upplagt arbete, i likhet med vad som beskrivits, är en förutsättning för att nå framgång i kampen mot intolerans i alla dess former.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.