åtgärder mot annonsskojare
Skriftlig fråga 1999/2000:1047 av Strömbom, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-29
- Anmäld
- 2000-06-06
- Besvarad
- 2000-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1047
av Inger Strömbom (kd) till justitieminister Laila Freivalds om åtgärder mot annonsskojareEnligt en SIFO-undersökning har 75 % av företagen med under 20 anställda råkat ut för annonsskojeri eller fakturaskojeri. Omfattningen av bedrägerierna tycks öka.
Otillbörlig marknadsföring och bedrägeri är straffbart. Men med nuvarande lagstiftning verkar det svårt att komma åt de personer som ägnar sig åt annons-, katalog- och fakturabedrägeri och genom sin verksamhet utsätter de ofta sårbara småföretagen för dessa brott.
Min fråga till justitieministern är:
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att förbättra lagen så att bedrägerierna kan stoppas och straff utdömas för de personer som bedriver dessa bedrägerier?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1047 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:1047 om åtgärder mot annonsskojare
Justitieminister Laila Freivalds
Inger Strömbom har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra lagen så att den typ av bedrägerier som innebär att företagare utsätts för s.k. annons- eller fakturaskojeri kan stoppas och straff utdömas för de personer som bedriver dessa bedrägerier.
Förfarandet med att skicka ut fakturor för oönskade varor och tjänster är ett påtagligt gissel för de företagare och andra som drabbas. Metoden går ofta ut på att sända räkningar för abonnemang eller annonser och ge sken av att beställningen har gjorts, trots att så inte är fallet. I många fall har räkningsmottagaren inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd. Förfarandet kan vara straffbart enligt bestämmelserna om bedrägeri. I vissa fall, t.ex. där mottagaren har fått en motprestation kan det dock ibland vara svårt att styrka skada hos denne respektive vinning och uppsåt hos säljaren. Det torde vara svårt att genom ändringar i strafflagstiftningen öka möjligheterna att komma åt den här typen av beteenden.
Andra lagstiftningsåtgärder har vidtagits. För att effektivt kunna bekämpa alla former av fakturaskojeri infördes genom marknadsföringslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1996, en regel som förbjuder näringsidkare att tillställa någon fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har beställts. Om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan han eller hon åläggas att betala en marknadsstörningsavgift. Det kan nämnas att Stockholms tingsrätt i mars i år dömde ett företag som ägnat sig åt fakturaskojeri att betala en marknadsstörningsavgift med 200 000 kr.
Polisen är väl medveten om att fakturaskojeri förekommer och Rikskriminalpolisen startade därför våren 1998 ett projekt som syftade till en samordnad aktion mot denna typ av brottslighet. Det rörde sig om en rikstäckande aktion där man samlade in polisanmälningar från lokala polismyndigheter för kartläggning och analys av problemen. I början av år 1999 inleddes i Västerås en större brottsutredning avseende misstänkta annonsbedrägerier m.m. Utredningsarbetet bedrevs i nära samarbete mellan berörda myndigheter och Rikskriminalpolisen. Det rör sig om en rikstäckande verksamhet omfattande ett flertal bolag. Åtal har nu väckts mot åtta personer och rättegång pågår i Köpings tingsrätt.
Rikskriminalpolisen kommer att följa upp och utvärdera erfarenheterna från de senaste årens utredningsarbete för att kunna dra slutsatser om hur kampen mot denna typ av brottslighet kan utvecklas. Även Riksåklagaren kommer att ägna frågor om annonsbedrägerier särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet och har inlett ett projekt som syftar till att samordna och effektivisera hanteringen av dessa ärenden.
Av särskilt stor betydelse för att motverka förekomsten av annonsbedrägerier torde vara att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Genom att företag och andra utvecklar och förbättrar den interna kontrollen av inkommande fakturor bör de kunna skaffa sig ett effektivt skydd mot denna typ av brottslighet. De insatser som görs av branschorganisationerna och företagen själva för att skydda sig mot fakturaskojeriet har därför stor betydelse för möjligheterna att komma till rätta med problemen. Företagarnas Riksorganisation och Svenska Arbetsgivareföreningen bedriver ett mycket aktivt arbete på området. Annonsörföreningen har sedan flera år varnat för fakturaskojeri genom att upprätta en särskild lista, "Gula meddelanden". Även Svenska Arbetsgivareföreningen har ett liknande varningssystem. Vidare har Företagarnas Riksorganisation liksom Näringslivets Delegation för Marknadsrätt i samarbete med Konsumentverket tagit fram information om hur man hanterar bedrägeriliknande annonsförsäljning m.m.
Regeringen följer noga utvecklingen på området och kommer, om det visar sig nödvändigt, att ta initiativ till ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.