Åtgärder med anledning av metoo
Skriftlig fråga 2020/21:472 av Malin Danielsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Hösten 2017 fylldes medierna av kvinnors berättelser om övergrepp, sexuella trakasserier och sexuellt våld under det som sedan kom att kallas #metoo-uppropen. Den tystnadskultur som tidigare rådde kring dessa frågor bröts. När tystnaden bröts vågade fler kvinnor anmäla övergrepp, vilket ledde till fällande domar i ett antal uppmärksammade fall.
#metoo-uppropen visade även på problemets omfattning. Att det rör sig om ett omfattande problem bekräftas även av Brottsförebyggande rådets undersökningar, som visar att nästan var tionde kvinna i åldern 16–84 utsattes för sexualbrott under 2019. Nu har det gått tre år sedan #metoo-uppropen, och konkreta förändringar efterfrågas fortsatt.
Med anledning av det vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen följande:
Vilka åtgärder har statsrådet och regeringen vidtagit för att förhindra och förebygga sexuella trakasserier och sexuellt våld, och vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:472 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på fråga 2020/21:472 av Malin Danielsson (L)
Åtgärder med anledning av metoo
Malin Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att förhindra och förebygga sexuella trakasserier och sexuellt våld och vilka ytterligare åtgärder jag och regeringen avser att vidta.
Metoo-uppropen visade med all tydlighet hur omfattande problemet med mäns våld och trakasserier mot kvinnor är, men innebar samtidigt en revolution där flickor och kvinnor lyfte av skulden och skammen från sina axlar och la den där den hör hemma – hos förövaren.
För regeringen är mäns våld mot kvinnor en högt prioriterad fråga. Regeringen arbetar sedan 2017 efter en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin inkluderar sexuellt våld. Flera myndigheter har i uppdrag att arbeta såväl förebyggande som brottsbekämpande och med att ge stöd och skydd till utsatta.
Utöver det långsiktiga arbetet fattar regeringen löpande beslut om viktiga åtgärder i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den så kallade samtyckeslagen, som innebär att sex som inte är frivilligt är olagligt, trädde i kraft 2018. Det är en viktig reform som har lett till ett ökat antal fällande domar i våldtäktsmål.
Tidigare i år beslutade regeringen att sex- och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen och nya examensmål har införts för att säkerställa att lärarstudenterna får kompetens att undervisa om frågor som rör identitet, sexualitet och relationer. Det pågår även en översyn av läroplanernas delar om sex- och samlevnadsundervisning.
Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över behovet av åtgärder för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen, som bland annat handlar om att förebygga sexuella trakasserier. Utredningen ska enligt tilläggsdirektiv redovisas i december 2020.
Sverige har varit pådrivande för den konvention som antogs under ILO:s internationella arbetskonferens 2019 om våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen har nu tillsatt en särskild utredare som ska föreslå hur konventionen ska genomföras i svensk rätt.
Sedan Metoo-uppropen startade hösten 2017 har alltså ett flertal åtgärder vidtagits för att motverka det sexuella våldet i samhället. Men vi har mycket kvar att göra. Arbetet för att bekämpa övergrepp och främja lika rättigheter och möjligheter måste därför fortsätta med full kraft för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Stockholm den 25 november 2020
Åsa Lindhagen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

