Åtgärder för minskad korruption

Skriftlig fråga 2021/22:951 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-31
Överlämnad
2022-01-31
Anmäld
2022-02-01
Svarsdatum
2022-02-09
Besvarad
2022-02-09
Sista svarsdatum
2022-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Korruptionsgranskaren Transparency International varnar för att arbetet mot korruption i EU-länderna inte bara stannat av utan på många håll backat, i synnerhet under coronapandemin. Organisationen Transparency International, TI, granskar årligen nivån av uppfattad korruption inom den offentlig sektorn i världens länder. I EU-länderna, som enligt Transparency International är den minst korrupta regionen i världen, ser de en trend där arbetet mot korruption inte längre verkar ge resultat. I och med coronapandemin slår TI fast ytterligare försämringar.

På den hundragradiga skalan är Danmark och Finland de minst korrupta EU-länderna med 88 poäng följt av Sverige med 85 poäng, och därmed det tredje minst korrupta landet i EU. Dock har ingen förändring skett sedan 2020.

Enligt TI har endast fem medlemsländer infört den överenskomna EU-lagstiftningen om skydd för visselblåsare i tid. De kritiseras även för att ”dra sina fötter efter sig” när det gäller att införa EU-lagstiftning mot penningtvätt, ställa sig bakom ett förslag om att införa en ny myndighet mot penningtvätt och att göra mer för att stoppa gränsöverskridande korruption.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Mikael Damberg

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att Sverige åter ska bli ett land som aktivt arbetar för att stoppa korruptionen och för att Sverige ska tillhöra de länder som visar en positiv utveckling i sitt antikorruptionsarbete?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:951 besvarad av Statsrådet Ida Karkiainen (S)

Fi2022/ 00366 Finansdepartementet Civilministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:951 av Margareta Cederfelt (M)
Åtgärder för minskad korruption

Margareta Cederfelt har frågat finansministern vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att Sverige åter ska bli ett land som aktivt arbetar för att stoppa korruptionen och för att Sverige ska tillhöra de länder som visar en positiv utveckling i sitt antikorruptionsarbete.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Internationella jämförelser visar att Sverige står sig väl i jämförelse med andra länder, något som visas inte bara av Transparency Internationals korruptionsindex, utan också av de mätningar och bedömningar som görs av EU-kommissionen och av World Justice Projects Rule of Law Index.

Det här innebär dock inte att Sverige är befriat från korruption. Det har på senare tid publicerats beskrivningar om ökad risk för korruption, t.ex. genom otillåten påverkan mot anställda inom statlig och kommunal förvaltning. Regeringen tar dessa rapporter på stort allvar och har vidtagit ett flertal initiativ på området.

I december 2020 beslutade regeringen en särskild handlingsplan mot korruption och gav samtidigt Statskontoret i uppdrag att främja ett utvecklat arbete mot korruption i de statliga myndigheterna. Enligt uppdraget ska Statskontoret bl.a. utveckla stöd för ett strukturerat arbetssätt mot korruption och ta fram ett stöd för analys av korruptionsrisker. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 december 2023 och Statskontoret ska då även redovisa om det finns behov av fler åtgärder, t.ex. författningsändringar, för att utveckla arbetet ytterligare.

Den offentliga upphandlingen omsätter stora resurser och nuvarande regelverk syftar bl.a. till att förhindra och upptäcka korruption. För att utveckla arbetet mot korruption är det nödvändigt att upphandlande myndigheter utvecklar sitt inköpsarbete och arbetar mer strategiskt med sina inköp. Upphandlingsmyndigheten har under 2021 haft i uppdrag att genomföra riktade insatser för myndigheternas ledningar. –

Den 17 december 2021 började den nya visselblåsarlagen gälla i Sverige. Lagen innebär att skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats, däribland misstänkt korruption, förstärkts ytterligare.

Sverige har genomfört EU:s penningtvättsregelverk. Under juli 2021 presenterade EU-kommissionen förslag som innebär att stora delar av regelverket blir direkt tillämpligt i medlemsstaterna och att det bildas en ny EU-myndighet på området. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra unionens system för bekämpning av penningtvätt och välkomnar dessa förslag.

Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet mot korruption, inom EU, Europarådet, OECD och OSSE och FN, bland annat genom att svenska experter aktivt deltar i granskningar av andra medlemsstater samt genom att inneha posten som vice ordförande i Greco, Europarådets antikorruptionsorgan.

Regeringen avser även att göra en översyn vad gäller otillåten påverkan mot myndigheters anställda. Det aktiva arbetet för att förebygga och stoppa korruption pågår alltså inom många områden. Utvecklingen av antikorruptionsarbetet med tydliga regelverk och långsiktig samverkan mellan myndigheter och förvaltningsnivåer fortsätter.

Stockholm den 9 februari 2022

Ida Karkiainen

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.