åtgärder för kvinnor och krigsbarn på Balkan

Skriftlig fråga 2003/04:989 av Acketoft, Tina (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-25
Inlämnad
2004-03-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-04-01
Svar anmält
2004-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 mars

Fråga 2003/04:989

av Tina Acketoft (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om åtgärder för kvinnor och krigsbarn på Balkan

Efter kriget på Balkan blev det uppenbart att systematiska våldtäkter utgjort en del av den fruktansvärda strategi de krigförande parterna använde för att uppnå sina mål. Företeelsen är inte ny, men i dag har internationell rättsexpertis klassificerat våldtäktsstrategin som en del av en aktiv folkmordstaktik och våldtäkterna klassas nu som brott mot mänskligheten.

Resultatet av våldtäkterna blev förutom enormt stort fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade, dessutom ett stort antal oönskade barn. Hur många barn som föddes under dessa omständigheter är omöjligt att belägga, men hjälporganisationer uppskattar dem till tusentals. I de flesta fall avvisades barnen av sina mödrar. Dels på grund av den traumatiska upplevelse de gått igenom, dels för att samhället skuldbelade dessa kvinnor tungt. I dag lever en stor mängd av barnen som föräldralösa på barnhem.

Efter nya gränsdragningar i regionen blev barnen i många fall även statslösa då inget av länderna vill erkänna dessa barn. Våldtäktsoffren får, till skillnad från de som blivit skadade i strid, ingen ersättning utan lever ofta i djup fattigdom, utstötta från samhället.

I takt med att nya konflikter blossar upp och konkurrerar om omvärldens uppmärksamhet glöms dessa kvinnor och barn bort och pengar från privatpersoner och hjälporganisationer dras in med förödande konsekvenser.

Vilka åtgärder planerar utrikesministern att vidta för att Sverige ska agera till stöd för dessa glömda kvinnor och barn på Balkan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:989 besvarad av Laila Freivalds

den 1 april

Svar på fråga 2003/04:989 om åtgärder för kvinnor och krigsbarn på Balkan

Utrikesminister Laila Freivalds

Tina Acketoft har frågat vilka åtgärder jag planerar att vidta för att Sverige ska agera till stöd för de under krigen på Balkan våldtagna kvinnorna och deras barn.

Jag delar Tina Acketofts uppfattning om vikten av att uppmärksamma kvinnors och barns utsatta situation vad gäller övergrepp och sexuellt våld i samband med väpnade konflikter. Krigen på Balkan på 1990@talet fick förödande konsekvenser för alla befolkningsgrupper. De kvinnor och barn som Tina Acketofts fråga avser drabbades särskilt hårt eftersom deras trauman är stigmatiserande och skuldbelagda. Det gör arbetet för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser svårare. Många av de drabbade kvinnorna vill inte kännas vid och exponera sina erfarenheter. Dessa svårigheter understryker bara hur angeläget det är att arbeta för att förbättra villkoren för dessa kvinnor och deras barn.

Det mest ändamålsenliga stöd Sverige kan bidra med är de konkreta insatser som bedrivs av lokala hjälporganisationer, kvinnojourer, barninstitutioner med flera som på olika sätt får direktkontakt med de våldtagna kvinnorna och deras barn. Stödet kanaliseras främst via Sida genom organisationerna Kvinna till Kvinna och Adoptionscentrum.

Samarbetet med Kvinna till Kvinna har pågått sedan 1993. Kvinna till Kvinna fungerar som en form av kontaktorganisation för ett 70@tal lokala kvinnoorganisationer runt om på Balkan och syftar till att stärka och ekonomiskt stödja dessa lokala organisationer och deras aktiviteter.

Många av barnen till de våldtagna kvinnorna har övergivits av sina mödrar och bor i dag på barnhem och andra institutioner. Frivilligorganisationen Adoptionscentrum ger bland annat stöd till socialministerier och lokala sociala centra för att barn ska få möjlighet till en uppväxt i familj i stället för att tillbringa sin uppväxt på institutioner.

Sverige stöder även arbetet för att stärka kvinnors och barns rättigheter genom stöd till internationella organ som UNFPA, UNHCR, ICRC, OSSE med flera och genom EU:s omfattande biståndsprogram. Vi deltar också aktivt i det långsiktiga reformarbetet inom de sociala sektorerna och socialförvaltningarna för att länderna på Balkan ska kunna ta hand om sina mest utsatta medborgare.

Härutöver har den Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i f.d. Jugoslavien (ICTY) bedömt att våldtäkter under krigen på Balkan kan anses utgöra såväl tortyr som brott mot krigets lagar. Sverige stöder helhjärtat ICTY:s arbete att ställa de krigsförbrytare som planerat och begått dessa brott inför rätta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.