Åtgärder för kommuner med omfattande LSS-verksamhet
Skriftlig fråga 2005/06:1463 av Erlandsson, Eskil (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-04-24
- Inlämnad
- 2006-04-24
- Besvarad
- 2006-05-04
- Svar anmält
- 2006-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 april
Fråga 2005/06:1463 av Eskil Erlandsson (c) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)
Åtgärder för kommuner med omfattande LSS-verksamhet
Två aktuella domar innebär att missförhållanden i dagens finansiering av boenden inom ramen för LSS förstärks och förtydligas. Den ena domen handlar om en brukare i Gnesta kommun och innebär att ursprungskommunen kan avbryta köp av LSS-tjänster och frångå sitt kostnadsansvar med hänvisning till att brukaren inte längre är en invånare i kommunen. Den andra domen gäller en brukare boende på Mogård i Finspång och innebär ett rättsligt accepterande av ett så kallat hemflyttningserbjudande till ett boende i hemkommunen.
Domarna riskerar att leda till att kommuner med LSS-verksamhet som är mer omfattande än vad som krävs för den egna befolkningen får kraftigt förhöjda kostnader. Risken är stor att befintliga boenden avvecklas och att kommunerna försvårar för brukare från andra kommuner att ansöka om platser.
Konsekvenserna kan bli förödande för brukarna och innebär ett stort ekonomiskt hot mot de kommuner som har omfattande LSS-verksamhet. I ett drygt tiotal kommuner @ varav flera är glesbygdskommuner @ har omfattande LSS-verksamheter i privat eller kommunal regi bidragit till utveckling och arbetsmarknad. Nu övergår denna positiva verksamhet till att bli en stor ekonomisk belastning och en näringsgren som en kommunledning med självbevarelsedrift tvingas arbeta för att montera ned.
Med anledning av ovanstående är min fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkra ett rimligt juridiskt och ekonomiskt ramverk kring LSS som gör att kommuner kan fortsätta att se LSS-verksamhet som ett positivt tillskott till utveckling och arbetsmarknad.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1463 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2005/06:1463 om åtgärder för kommuner med omfattande LSS-verksamhet
Socialminister Berit Andnor
Eskil Erlandsson har frågat Sven-Erik Österberg vad han avser att vidta för åtgärder för att säkra ett rimligt juridiskt och ekonomiskt ramverk kring LSS som gör att kommuner kan fortsätta att se LSS-verksamhet som ett positivt tillskott till utveckling och arbetsmarknad. Frågan har överlämnats till mig.
Den grundläggande utgångspunkten i LSS är att stöd och serviceinsatser ska tillgodoses i hemkommunen. Kommunerna har det yttersta ansvaret att tillhandahålla insatserna och enskild verksamhet kan där sådan finns vara ett komplement till den verksamhet som kommunerna själva bedriver.
Det är positivt om enskild verksamhet kan bidra till att utveckla insatser samt anpassa dessa både efter den tekniska utvecklingen och efter omvärldsförändringar i övrigt. Då avser jag inte enbart insatser som definieras i LSS utan även tillskott av nytänkande i det stora hela. Det är även positivt om sådana verksamheter samtidigt kan gagna den kommunala utvecklingen och arbetsmarknaden. Men jag vill betona att de lagstiftningar som ska garantera stöd och service till personer med funktionshinder i sig inte har några regionala eller arbetsmarknadspolitiska syften. Det är den enskilde individen och dennes möjlighet till delaktighet och självbestämmande som är centralt.
Ett viktigt inslag i handikappolitiken är integrering och ett samhälle där alla kan vara delaktiga. Jag är därför ingen förespråkare av att verksamheter förtätas och centraliseras till speciella orter eller att det byggs upp boenden som får en institutionell prägel. Det finns därför inget skäl för regeringen att föreslå ett juridiskt och ekonomiskt ramverk som skulle ge andra signaler.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

