Åtgärder för god elevhälsa

Skriftlig fråga 2018/19:465 av Jörgen Grubb (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-28
Överlämnad
2019-03-28
Anmäld
2019-03-29
Svarsdatum
2019-04-10
Besvarad
2019-04-10
Sista svarsdatum
2019-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

I en rapport som Barnens rätt i samhället (Bris) nyligen tagit fram framgår det att den psykiska ohälsan hos elever växer kraftigt. Rapporten, som heter Hur har barn det?, visar att skolelevers utsatthet och otrygghet samt mobbning i skolan ökat dramatiskt. Under perioden 2016–2018 har antalet kontakter som sökts gällande mobbning ökat med hela 48 procent! I rapporten noteras att slutsatsen är tydlig i att barns utsatthet i skolan har ökat och att de upplever att vuxna inte ser, lyssnar eller förmår att ge stöd.

Utsatthet, otrygghet och psykisk ohälsa medför naturligtvis ett stort lidande för eleverna. Dessutom innebär det försvårad inlärning, vilket påverkar skolarbetet.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Vid sidan av den nationella plan för ökad trygghet som regeringen har beslutat ska utarbetas, vilka konkreta nationella åtgärder anser ministern ska till för att förbättra elevers hälsa i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:465 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)



U2019/01319/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern


Svar på fråga 2018/19:465 Åtgärder för god elevhälsa av Jörgen Grubb (SD)

Jörgen Grubb har frågat mig vilka konkreta nationella åtgärder som jag anser ska till för att förbättra elevers hälsa i skolan vid sidan av den nationella planen för ökad trygghet.

Jag vill börja med att understryka vikten av att alla flickor och pojkar liksom all personal är trygga i skolan. Utsatthet i form av mobbning och olika former av kränkande behandling får aldrig accepteras.

Som Jörgen Grubb anger ska regeringen i enlighet med det januariavtal som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna ta fram en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. I det arbetet ingår att se över de möjligheter som finns för disciplinära åtgärder och säkerställa ett fungerande regelverk för ett bra arbete med trygghet och studiero i skolan. Elever som hotat eller utsatt andra för våld bör lättare kunna stängas av eller omplaceras. Skollagens disciplinära åtgärder ska kunna användas av lärare och rektor. Lärare ska känna att de har hela samhällets stöd med att upprätthålla en trygg skolmiljö. Skolans arbete för att uppnå trygghet och studiero innehåller såväl disciplinära åtgärder som pedagogiskt ledarskap och åtgärder för att motverka kränkande behandling. I skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt utvecklingsarbete för att nå de resultat vi eftersträvar.

I juli 2019 träder ändringar i läroplanerna för bl.a. grund- och gymnasie-skolan i kraft som tydliggör rektorns särskilda ansvar för trygghet och studiero. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever markeras med dessa läroplansändringar.

För att stärka elevhälsan har regeringen beslutat om statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan och gett Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Regeringen har vidare gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Detta är exempel på insatser som långsiktigt förbättrar elevhälsan. Regeringen har dessutom gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (U 2017:07).

I enlighet med januariavtalet ska även tillgången till elevhälsa ses över under mandatperioden.

Det gläder mig att vi är fler som engagerar oss i frågan om att barn och elever ska må bra och känna sig trygga i skolan. En trygg och hälsofrämjande skolmiljö är en förutsättning för barns och elevers lärande och utveckling. Det främjar också attraktionskraften i läraryrket.

Stockholm den 10 april 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.