Åtgärder för att vända utvecklingen i skolan
Skriftlig fråga 2024/25:1034 av Joakim Järrebring (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-09
- Överlämnad
- 2025-04-10
- Anmäld
- 2025-04-11
- Svarsdatum
- 2025-04-16
- Besvarad
- 2025-04-16
- Sista svarsdatum
- 2025-04-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
I skolan har vi sett en kraftig försämring av elevernas resultat, främst i matematik och svenska.
Vi vet att ungdomar läser mindre än tidigare, men även att ökad stress har en negativ påverkan på skolarbetet.
Enligt aktuella undersökningar saknar så mycket som 16 procent av eleverna i årskurs 9 behörighet till gymnasiet, något som riskerar att leda till en sämre utbildningsnivå och svårare arbetsliv. Dessutom visar det sig att var fjärde elev i årskurs 6 ligger under godkänd nivå i minst ett ämne, ofta på grund av stress eller bristande motivation.
Jag vill därför fråga statsrådet Lotta Edholm:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända denna negativa utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1034 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:1034 Åtgärder för att vända utvecklingen i skolan
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:1034 av Joakim Järrebring (S)
Åtgärder för att vända utvecklingen i skolan
Joakim Järrebring har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att vända den negativa utvecklingen i skolan.
Den svenska skolan har stora utmaningar och det är tydligt att kunskapsresultaten behöver förbättras. Regeringen har arbetat från dag ett med att komma till rätta med dessa allvarliga utmaningar och driver nu igenom omfattande reformer för att återuppbygga en stark kunskapsskola.
Nyligen beslutade regeringen t.ex. om propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) som är ett viktigt led i att komma till rätta med den pågående läskrisen i Sverige. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs får eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
Regeringen har även tillsatt flera utredningar med uppdrag att lämna förslag som bl.a. syftar till att fler elever ska lyckas med sin skolgång. Jag kommer här att kort redogöra för några av dessa utredningar.
En viktig del i att skapa en stark kunskapsskola är att se till att läroplanerna främjar elevernas lärande och riktar undervisningen mot sådant som de behöver i den fortsatta skolgången och senare i livet. Läroplansutredningen har i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) bl.a. lämnat förslag som innebär att undervisningen i de tidiga årskurserna i högre grad inriktas mot grundläggande kunskaper och färdigheter och att mer komplexa krav införs stegvis.
Skolornas arbete med stödinsatser är centralt för många elevers lärande, där tidiga och adekvata insatser är en förutsättning för att eleverna ska ges möjlighet att nå utbildningens mål. Därför har Utredningen om en förbättrad elevhälsa i betänkandet Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) lämnat förslag som syftar till att förtydliga bestämmelser om stöd och särskilt stöd, undanröja hinder för ett tidigt och snabbt stöd, göra det mer flexibelt samt minska de administrativa uppgifter som tar av lärares tid till undervisning. För att skapa bättre förutsättningar för elever att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program har även Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det i betänkandet Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever (SOU 2024:94) föreslagit att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt ges mer undervisningstid.
Därtill har dagens betygssystem stora brister. Ett väl utformat betygssystem bör harmoniera med skolans uppdrag att förmedla kunskaper och därmed främja elevernas kunskapsutveckling. Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden har i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnat förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Bland annat föreslår utredningen en meritvärdeskalibreringsmodell, en numerisk betygsskala med tio betygssteg och ett nytt system för nationella prov. Samtidigt har Utredningen om fler vägar till arbetslivet i betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) bl.a. föreslagit att mer praktiskt inriktade yrkesprogram ska införas för elever som inte är behöriga till dagens nationella yrkesprogram.
Jag ser fram emot den fortsatta beredningen av förslagen från bl.a. dessa utredningar. De utgör viktiga underlag i arbetet med att återupprätta en stark kunskapsskola.
Stockholm den 16 april 2025
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.