Åtgärder för att stärka blåljuspersonalens skydd

Skriftlig fråga 2025/26:39 av Sanna Backeskog (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-09-23
Överlämnad
2025-09-24
Anmäld
2025-09-25
Svarsdatum
2025-10-01
Besvarad
2025-10-01
Sista svarsdatum
2025-10-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Händelsen i Nordanstigs kommun, där en ambulanssjukvårdare miste livet under ett uppdrag, har på ett tragiskt sätt blottlagt en allvarlig brist i dagens regelverk. Blåljuspersonal – ambulanssjukvårdare, brandmän och polis – arbetar ofta i situationer som innebär risker för deras säkerhet. Trots detta saknar de i många fall tillgång till avgörande information om tidigare hot- eller våldsincidenter kopplade till den adress eller den person de rycker ut till.

Sekretess- och integritetsregler har i dag en stark ställning, men i praktiken kan de innebära att arbetsmiljörisker inte delas mellan myndigheter och aktörer på ett sätt som säkerställer personalens trygghet. Konsekvensen är att ambulanspersonal ibland skickas till miljöer där hotbilden är känd för andra samhällsaktörer, men där informationen inte delas på grund av rådande lagstiftning.

Efter flera allvarliga incidenter har frågan om ett nationellt system för varnings- eller riskflaggning återkommande aktualiserats, inte minst från fackliga företrädare inom vård och räddningstjänst. Syftet är att skapa en balans mellan individens integritet och samhällets ansvar för att skydda blåljuspersonal från att utsättas för hot, våld eller i värsta fall dödligt våld i tjänsten.

Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen klargör vilka åtgärder som vidtagits, och när lagförslag kan väntas, för att stärka blåljuspersonalens skydd och möjliggöra en fungerande riskflaggning som inkluderar tidigare kända hot- och våldssituationer.

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att säkerställa att blåljuspersonal, såsom ambulanssjukvårdare, inte hindras av nuvarande sekretess- och integritetsregler från att få tillgång till nödvändig information om kända risker vid utryckningar, och när föreslår regeringen lagändringar för att möjliggöra ett system för varnings- eller riskflaggning som inkluderar tidigare hot- och våldsincidenter?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:39 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

Svar på fråga 2025/26:39 Åtgärder för att stärka blåljuspersonalens skydd

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2025/26:39 av Sanna Backeskog (S)
Åtgärder för att stärka blåljuspersonalens skydd

Sanna Backeskog har frågat justitieministern vilka åtgärder han har vidtagit för att säkerställa att blåljuspersonal, såsom ambulanssjukvårdare, inte hindras av nuvarande sekretess- och integritetsregler från att få tillgång till nödvändig information om kända risker vid utryckningar, och när regeringen föreslår lagändringar för att möjliggöra ett system för varnings- eller riskflaggning som inkluderar tidigare hot- och våldsincidenter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den händelse som inträffade nyligen där en person som arbetade vid ambulansen dödades i tjänsten är fruktansvärd. Det är avgörande för ett tryggt samhälle att medborgarnas behov av god vård tillgodoses. För att detta ska vara möjligt är en god arbetsmiljö och säkerhet för all vårdpersonal, inklusive ambulanspersonalen, helt avgörande.

Regeringen har stöttat regionerna genom bl.a. överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att förstärka och utveckla ambulanssjukvården. Vidare stöttar regeringen regionerna genom statsbidrag med stöd av förordningen (2021:18) om statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa samt genom överenskommelsen mellan staten och SKR inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Mot bakgrund av bl.a. de rapporter som förekommit i media kring hot och våld mot just ambulanspersonal så gav regeringen i juli 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga, identifiera åtgärder och lämna förslag för att skapa en trygg arbetsmiljö för ambulanspersonal (S2024/01310). Myndigheten konstaterar i sin slutrapport, Hot och våld mot ambulanspersonal – nuläge, analys och utvecklingsförslag, att hot och våld är relativt sällsynt, men att när det händer har det ofta långvariga konsekvenser för personalen. I rapporten lyfter myndigheten flera utvecklingsförslag, bl.a. vad gäller samverkan mellan berörda aktörer, såsom regioner, polis och larmcentral, och möjligheten till informationsdelning mellan ambulanser och slutenvård.

Det behövs en fortsatt och fördjupad dialog mellan alla olika aktörer som regioner, larmcentraler, polis samt andra statliga myndigheter för att se vad som kan behöva göras för att undvika att tragiska händelser som den som skedde nyligen ska inträffa igen. Regeringen utesluter i dagsläget inga åtgärder och ser nu bl.a. över hur förslagen i Socialstyrelsens rapport ska hanteras. Samtidigt är det viktigt att regionerna använder de möjligheter som finns idag för att säkra ambulanspersonalens tillgång till relevant patientinformation.

 

Stockholm den 1 oktober 2025

 

 

 

Elisabet Lann

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.