Åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten
Skriftlig fråga 2020/21:1270 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-15
- Överlämnad
- 2021-01-15
- Anmäld
- 2021-01-19
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Vi ser en stigande ungdomsarbetslöshet i kölvattnet av coronakrisen. Av de unga i åldern 18–24 år som står utan arbete eller studier är en betydande andel unga män. För att säkerställa att vi inte får en betydande klyfta mellan andelen kvinnor och män som arbetar krävs insatser som fyller glappet.
Med anledning av ovanstående frågar jag arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att få bukt med situationen där fler pojkar än flickor står utanför arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1270 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:1270 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att få bukt med situationen där fler pojkar än flickor står utanför arbetsmarknaden.
Ungdomsarbetslösheten ökar markant. Det är viktig att åtgärder sätts in tidigt för att stävja denna negativa utveckling. Samtidigt är unga en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Våra erfarenheter av tidigare kriser visar att unga ofta är bland de första som drabbas, men att de flesta ungdomarna snabbt kommer tillbaka till arbetsmarknaden när ekonomin stabiliseras. Det är därför viktigt att åtgärder i första hand riktas mot de ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet.
Forskning visar att icke fullföljd gymnasieutbildning är en av de stora riskfaktorerna för långvarig arbetslöshet. En av förklaringarna till arbetslösheten är högre bland unga män än bland unga kvinnor kan vara att en större andel unga män inte har fullföljt en gymnasial utbildning.
Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. I budgetpropositionen för år 2021 har regeringen därför fortsatt att investera i skolan med fokus på höjda kunskaper, stärkt jämlikhet och fler lärare. Det är även viktigt att ungdomar som avslutar gymnasieskolan utan gymnasieexamen stimuleras till och får möjlighet att studera vidare inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom folkhögskolan. Regeringen genomför vidare ett betydande kunskapslyft i syfte att ge individer, inklusive unga vuxna, en chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb. Kunskapslyftet omfattar bland annat statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesvux och folkhögskola.
Regeringen har vidare gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa hur de arbetar för att öka övergångarna till studier eller studiemotiverande insatser bland ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, och hur de samverkan med bland annat kommunerna för att möjliggöra detta. Arbetsförmedlingen ska också redovisa hur de arbetar med övriga arbetsmarknadspolitiska insatser i syfte att ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet ska få jobb eller komma närmare arbetsmarknaden.
Utöver detta har regeringen beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som anställer unga som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år. Arbetsgivaravgifterna kommer att vara sänkta till en nivå på 19,73 procent från och med januari 2021 till och med mars 2023. Genom förslaget kan företag som har drabbats hårt ekonomiskt av den pågående pandemin, inte minst företag i hotell- och restaurangbranschen där många unga är anställda, minska sina kostnader och därmed få ett utökat utrymme att anställa unga.
Stockholm den 27 januari 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.