Åtgärder för att minska klyftorna i Sverige
Skriftlig fråga 2024/25:292 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-21
- Överlämnad
- 2024-10-22
- Anmäld
- 2024-10-23
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Enligt den nyligen publicerade rapporten Commitment to Reducing Inequality Index 2024 har majoriteten av världens länder minskat progressiviteten i sina skattesystem. I Sverige, som traditionellt har haft ett av de mest progressiva skattesystemen i världen, har vi sett tendenser till motsatta politiska prioriteringar under den nuvarande regeringen. Den regressiva utvecklingen i många länder visar tydligt hur progressiva skattesystem är avgörande för att minska klyftorna och säkerställa att alla bidrar efter förmåga. Socialdemokraterna har alltid stått upp för principen om att den som tjänar mest också ska bidra mest till samhällsgemenskapen.
Genom att gynna de rikaste och tillåta sänkt progressivitet i inkomst- och kapitalbeskattningen riskerar vi att ytterligare öka klyftorna. De mest välbärgade i Sverige betalar nu, precis som i många andra länder, en allt mindre andel av sina inkomster i skatt, medan de mest sårbara drabbas av nedskärningar och högre kostnader. Detta är särskilt problematiskt då rapporten understryker att länder med minskad progressivitet och högre ojämlikhet också har svagare samhällsinstitutioner och lägre ekonomisk tillväxt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att minska klyftorna i Sverige eller anser ministern att den nuvarande utvecklingen inte utgör ett problem?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:292 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:292 Åtgärder för att minska klyftorna i Sverige
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på frågorna 2024/25:292 och 2024/25:297 av Olle Thorell (S) Åtgärder för att minska klyftorna i Sverige respektive Växande klyftor i Sverige
Olle Thorell har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att minska klyftorna i Sverige.
Olle Thorell har också frågat statsminister Ulf Kristersson vilka åtgärder han avser att vidta för att samordna regeringens arbete och säkerställa att de politiska beslut som fattas inte leder till ökade ekonomiska och sociala klyftor. Frågan har överlämnats till mig.
Under de socialdemokratiskt ledda regeringarna 2014–2022 ökade de samlade inkomstskillnaderna, mätt med Gini-koefficienten, kraftigt i Sverige och nådde 2021 den högsta nivån i modern tid. Samma år levde nästan 15 procent av befolkningen i s.k. relativ fattigdom – också det en toppnotering i modern tid. Den nuvarande regeringen har brutit denna utveckling. I regeringens senaste fördelningspolitiska redogörelse (prop. 2023/24:100 bilaga 2) visas att de reala inkomsterna har utvecklats starkare i den nedre än i den övre delen av inkomstfördelningen under innevarande mandatperiod. Såväl de samlade inkomstskillnaderna som den relativa fattigdomen bedöms därför ha minskat. Det senare måttet, dvs. andelen med inkomst under 60 procent av medianinkomsten, bedöms 2024 hamna på den lägsta nivån sedan 2007.
Den höga inflationen 2022 och 2023 riskerade att slå hårt mot ekonomisk utsatta hushåll. Regeringen prioriterade därför att bekämpa inflationen och stötta hushållen och välfärden. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, elstöd och sänkt drivmedelsskatt är reformer som har varit särskilt betydelsefulla för hushåll med små marginaler. Många hushåll med svag ekonomi har dessutom fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar.
Det bästa sättet att minska risken för ökade inkomstklyftor och en ökad andel ekonomiskt utsatta är att få fler i arbete. Regeringens ambition är därför att ytterligare stärka arbetslinjen. Strukturella reformer på den svenska arbetsmarknaden och i bidragssystemen krävs för att minska antalet människor som är beroende av bidrag. För att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning har skatten på arbete sänkts för låg- och medelinkomsttagare. De högsta marginalskatterna har sänkts för att det ska bli mer lönsamt att utbilda sig och ta ökat ansvar på jobbet. För att fler ska komma i arbete behöver även fler företag starta och växa i Sverige. Regeringen kommer därför föra en politik som lägger grunden för en högre tillväxt.
Avslutningsvis, när det gäller frågan om hur regeringen i sitt arbete säkerställer att de politiska beslut som fattas inte leder till ökade klyftor, så föregås regeringens förslag av ett omfattande analysarbete. På det ekonomisk-politiska området kan det till exempel handla om utredningar som sträckt sig över ett flertal år. Regeringens beslut föregås dessutom av ett rigoröst beredningsarbete som beaktar olika tänkbara konsekvenser av ett förslag. Konsekvensanalyserna innehåller regelmässigt fördelningsanalyser av det aktuella förslaget. Dessa görs i syfte att säkerställa att det finns underlag för att utforma en sammanhållen och väl avvägd fördelningspolitik.
Stockholm den 30 oktober 2024
Elisabeth Svantesson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.