Åtgärder för att göra Europa oberoende av rysk kärnteknik

Skriftlig fråga 2025/26:217 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-11-18
Överlämnad
2025-11-19
Anmäld
2025-11-20
Svarsdatum
2025-11-26
Besvarad
2025-11-26
Sista svarsdatum
2025-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Den 15 november 2025 avslöjades att Frankrike återupptagit exporten av återvunnet uran till det ryska statsägda kärnkraftsbolaget Rosatom. Ett Panamaregistrerat fartyg lastade minst tio containrar i Dunkerque med destination Ryssland – den första sändningen på tre år. Detta sker trots att Ryssland för ett brutalt anfallskrig mot Ukraina och trots att Rosatom är direkt inblandat i ockupationen av Europas största kärnkraftverk i Zaporizjzja. 

Handeln är möjlig eftersom Ryssland, genom sin anläggning i Seversk, är helt ensamt i världen om att i stor skala kunna omvandla gammalt, återvunnet kärnbränsle till nytt bränsle som kan användas i vanliga reaktorer. Frankrike sitter därför fast i ett beroende som årligen ger den ryska statskassan tiotals miljoner euro och som ger Moskva ett strategiskt övertag över europeisk kärnkraft. Detta är inte ett oundvikligt tekniskt öde. 

Det finns en fullt genomförbar och relativt billig ”hybridlösning” som redan i dag skulle kunna göra hela Europa oberoende av rysk kärnteknik:

  1. Frankrike stoppar omedelbart alla sändningar till Ryssland och lagrar materialet tillfälligt (det finns gott om plats).
  2. En ny gemensam europeisk fabrik byggs för att blanda det återvunna uranet med en mindre mängd nyproducerat anrikat uran från befintliga västeuropeiska anläggningar (Orano i Frankrike och Urenco i Storbritannien, Tyskland och Nederländerna).

Total kostnad för detta skulle landa på cirka 11–12 miljarder euro – en bråkdel av vad det skulle kosta att bygga en egen kopia av den ryska anläggningen. 

Sverige har starka skäl att driva på. Vi har själva 8 000 ton använt kärnbränsle i Oskarshamn, vi är nettoexportör av el till kontinenten och vi vill inte att europeisk kärnkraft – som är avgörande för klimatomställningen – ska vara beroende av en aggressorstat. Ett nordiskt deltagande i en sådan fabrik skulle dessutom stärka vår egen långsiktiga försörjningstrygghet. 

Med anledning av de nya uppgifterna om fransk uranexport till Ryssland vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Hur ser ministern och regeringen på möjligheten att initiera en gemensam europeisk hybridlösning som gör Europa helt oberoende av rysk anrikning av återvunnet uran?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:217 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2025/26:217 Åtgärder för att göra Europa oberoende av rysk kärnteknik

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Svar på fråga 2025/26:217 av Markus Wiechel (SD)
Åtgärder för att göra Europa oberoende av rysk kärnteknik

Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen ser på möjligheten att initiera en gemensam europeisk hybridlösning som gör Europa helt oberoende av rysk anrikning av återvunnet uran.

Jag delar Markus Wiechels oro över att efterfrågan på kärnbränsle i västliga demokratier är större än dessa länders produktionskapacitet.

EU-kommissionens färdplan för REPowerEU har också lyft frågan om EU:s beroende av Ryssland i kärnbränslesektorn och kommissionen har aviserat ett lagförslag på området. För mig är det uppenbart att EU behöver agera gemensamt mot Ryssland, både vad gäller fossila bränslen och kärnbränslen.

Enligt EU:s expertmyndighet för kärnbränsleförsörjning, ESA, är det framför allt kapaciteten för konvertering och anrikning som behöver öka i EU och i andra demokratier. Företagen i dessa länder behöver investera i ny kapacitet och ESA pekar framför allt på behovet av långsiktiga bränslekontrakt och andra åtgärder som ger investerarna långsiktig säkerhet mot att köparna återvänder till Ryssland.

Jag delar bilden att bränsleproduktionskapaciteten behöver öka. För mig är det också uppenbart att EU:s budget behöver bli teknikneutral och behandla all fossilfri energi lika. Investeringar i produktionskapacitet torde dock i första hand vara en fråga för marknadens aktörer.

 

Stockholm den 26 november 2025
Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.