Åtgärder för att få nyanlända i jobb
Skriftlig fråga 2017/18:1338 av Christian Holm Barenfeld (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-23
- Överlämnad
- 2018-05-23
- Anmäld
- 2018-05-24
- Svarsdatum
- 2018-05-30
- Besvarad
- 2018-05-30
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Efter att man har kommit till Sverige som flykting och fått uppehållstillstånd får man under sina första två år i Sverige delta i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Där börjar vägen till egen försörjning.
Etableringsprogrammet har nyligen gjorts om eftersom det inte gett tillfredställande resultat. I dag har endast 6 procent av alla nyanlända arbete utan offentligt stöd tre månader efter att de avslutat etableringsprogrammet. Bara en av tre var i utbildning eller hade någon form av arbete.
Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson har bland annat satt upp målet att alla nyanlända ska vara i jobb inom två år. Men andelen som får ett osubventionerat jobb 90 dagar efter etableringsprogrammet är fortsatt mycket låg och har knapp ökat – trots de goda tiderna. År 2014 låg andelen som gick till osubventionerat jobb på 5 procent – 2017 var motsvarande andel 6 procent.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att nyanlända snabbt ska komma i arbete?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1338 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1338 av Christian Holm Barenfeld (M)
om åtgärder för att få nyanländ i jobb
Christian Holm Barenfeld har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att nyanlända snabbt ska komma i arbete.
Sedan regeringen tillträdde har det skapats ca 300 000 nya jobb. Vi har den högsta sysselsättningsgraden Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige på över 25 år.
Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka vägen till arbete, flera av dem har nyligen trätt i kraft. Den 1 maj ersattes fem olika former av anställningsstöd med introduktionsjobben som innebär färre, enklare och mer kraftfulla stöd till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända.
I regeringens budget för 2018 gjordes ytterligare riktade insatser för utrikes födda kvinnor. Sammanlagt satsas 135 miljoner kronor på åtgärder som handlar om stärkta möjligheter att lära sig svenska, uppsökande och motiverande insatser och att öka kvinnors företagande.
En väl fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner är central för att öka sysselsättningsgraden bland nyanlända och ungdomar. Genom Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har 241 kommuner, tillsammans med Arbetsförmedlingen, skapat över 600 lokala jobbspår för nyanlända. Regeringen anser att Dua har medverkat till att lägga en grund för mer strukturerad och strategisk samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Därför förlängs uppdraget till den 28 februari 2021.
Det nya regelverket för nyanländas etablering som trädde i kraft den 1 januari 2018 innebär tydligare krav på individen. Den förra regeringen införde en rättighet till insatser för nyanlända – denna regering har tillfört en skyldighet att delta. Samtidigt infördes också en utbildningsplikt för nyanlända. Den innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan anvisas att söka och ta del av utbildning.
I mars 2018 kom regeringen och LO, Unionen och Svenskt Näringsliv överens om att s.k. etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända bör införas. Etableringsjobb kommer att innebära en helt ny modell för staten att stimulera att anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa kommer till stånd. Arbetet med att ta fram förslag till nödvändiga författningsändringar pågår i Regeringskansliet.
Stockholm den 29 maj 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.