Till innehåll på sidan

Åtgärder angående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan

Skriftlig fråga 2022/23:719 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-26
Överlämnad
2023-05-29
Anmäld
2023-05-30
Svarsdatum
2023-06-07
Sista svarsdatum
2023-06-07
Besvarad
2023-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Nyligen har ett antal möten på hög nivå hållits mellan Armenien och Azerbajdzjan inom ramen för fredsprocessen. Intensiva fyradagarssamtal inleddes den 1 maj mellan Armeniens och Azerbajdzjans utrikesministrar i Washington, under vilka ministrarna hade separata möten med USA:s utrikesminister och USA:s nationella säkerhetsrådgivare. Ministrarna och deras team utvecklade ömsesidig förståelse för vissa artiklar i utkastet till bilateralt avtal om fred och upprättande av mellanstatliga förbindelser, samtidigt som de erkände att ståndpunkterna i vissa nyckelfrågor fortfarande är divergerande.

Washingtonsamtalen följdes av trepartsmötet mellan Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och Azerbajdzjans president Ilham Alijev i Bryssel den 14 maj. Man kom överens om att diskussionerna kommer att fortsätta den 1 juni i Chișinău inom ramen för Europeiska politiska gemenskapens toppmöte, där ett fempartsmöte med deltagande av Armeniens premiärminister, Azerbajdzjans president, Frankrikes president, Tysklands förbundskansler och Europeiska rådets ordförande är planerat. Man kom även överens om att hålla ett möte i juli, inom ramen för trepartsmötet i Bryssel mellan Armeniens premiärminister, Azerbajdzjans president och Europeiska rådets ordförande.

Ämnen som diskuterades vid det trilaterala mötet i Bryssel lyftes fram i presskommentarerna från Charles Michel, där det bland annat framhölls att efter de senaste positiva samtalen som hölls i USA om fredsfördraget, bör momentumet bibehållas för att ta avgörande steg mot undertecknandet av ett omfattande fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan upprepade under sin senaste presskonferens med representanter för massmedierna, som hölls i Jerevan den 22 maj, Armeniens ståndpunkt om detaljerna i den pågående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan i linje med presskommentarer från Europeiska rådets ordförande.

Som ett stöd för fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan har Armenien framfört att man skulle uppskatta följande åtgärder från Sveriges regering:

  1. Att uttrycka en tydlig ståndpunkt om den internationella gränsen mellan Republiken Armenien och Republiken Azerbajdzjan baserat på Almatyprotokollet.
  2. Att förespråka ett ömsesidigt tillbakadragande av styrkorna från gränsen som en förtroendeskapande åtgärd och för att skapa en demilitariserad zon på gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.
  3. Att uttrycka en tydlig ståndpunkt om att införa en internationell mekanism för Stepanakert-Baku-dialogen för att diskutera armeniernas rättigheter och säkerhet i Nagorno-Karabach. Det offentliga stödet från EU och Sveriges regering kommer därmed att lägga grunden för en lösning av konflikten. Armenien skulle också uppskatta om Sverige vidtar alla effektiva åtgärder för att pressa Azerbajdzjan till att offentligt förklara sig redo att utan förutsättningar skapa en sådan internationell mekanism.
  4. Att vidta nödvändiga åtgärder och pressa Azerbajdzjan att genomföra ICJ:s beslut av den 22 februari för att garantera fri rörlighet längs Latjinkorridoren.
  5. Att stödja frigörandet av den regionala transportinfrastrukturen baserad på respekt för var och en av de respektive parternas suveränitet, jurisdiktion, jämlikhet och ömsesidighet.
  6. Att ytterligare pressa Azerbajdzjan att (a) stoppa hatretorik och aggressiv retorik, inklusive sådana uttryck från höga tjänstemän i Azerbajdzjan; (b) ta itu med de humanitära frågorna, inklusive frigivning och repatriering av alla armeniska krigsfångar, gisslan och andra fängslade personer; och (c) samarbeta med Armenien och relevanta internationella organisationer för att bevara det armeniska kulturella och religiösa arvet.

Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU och den betydelse ett svenskt agerande kan ha inom ramen för detta samt de önskemål som kommit från Armenien vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Kan ministern tänka sig att tillmötesgå de önskemål som nu kommit från Armenien och som genom Sveriges ordförandeskap i EU kan ha betydelse för den pågående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:719 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/07868 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:719 av Björn Söder (SD)
Åtgärder angående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan

Björn Söder har frågat mig om regeringens förhållningssätt till den pågående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan, givet Sveriges roll som ordförandeland i EU.

Så som Björn Söder skriver har det under den senaste tiden genomförts flera möten på hög nivå inom ramen för den pågående fredsprocessen, varav det senaste i marginalen till Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Chisinau den 1 juni under ledning av ordförande i Europeiska rådet Charles Michel. Jag har i samtal med såväl armeniska som azerbajdzjanska företrädare understrukit Sveriges tydliga stöd till de av Charles Michel ledda fredssamtalen och välkomnat den på senare tid ökade mötesfrekvensen som resulterat i flera viktiga framsteg. Jag har även framfört att vi ser positivt på USA:s engagemang i processen.

Regeringen har fokuserat sina ansträngningar på att understödja EU:s engagemang genom att framföra tydliga budskap till parterna att avstå från användandet av militära medel och hantera alla utstående frågor medelst dialog. Det gäller inte minst frågan om gränsmarkering mellan länderna och säkerställandet av rättigheterna och säkerheten för den armeniska befolkningen i Karabach. Såväl Sverige som EU har också påmint om Internationella domstolens bindande beslut från den 22 februari som innebär att Azerbajdzjan skall vidta åtgärder för att garantera obehindrad rörlighet genom Latjinkorridoren.

Regeringen anser att det allvarliga läget i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan föranleder ett behov av att EU verkar enat för ett långsiktigt hållbart fredsavtal. Sverige kommer under återstoden av EU-ordförandeskapet och därefter att fortsätta vara tydliga i vårt stöd till de EU-ledda fredssamtalen.

Stockholm den 7 juni 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.