Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

återväxten inom lantbruks- och skogsnäringen

Skriftlig fråga 2003/04:1086 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-20
Inlämnad
2004-04-20
Besvarad
2004-04-28
Svar anmält
2004-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 april

Fråga 2003/04:1086

 av Lars-Ivar Ericson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om återväxten inom lantbruks- och skogsnäringen

Det råder sedan flera år en ojämn åldersfördelning inom jord- och skogsbruksnäringen. Endast 7 % är under 35 år. För att trygga framtiden är det viktigt att inspirera ungdomar från både landsbygd och stad till studier vid naturbruksgymnasium, samt ge bättre förutsättningar för att bedriva lantbruk och skogsbruk i Sverige.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att trygga återväxten inom svensk lantbruks- och skogsnäring?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1086 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 28 april

Svar på fråga 2003/04:1086 om återväxten inom lantbruks- och skogsnäringen

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga återväxten inom svensk lantbruks- och skogsnäring.

Den ojämna åldersfördelningen inom lantbruksnäringen är ett problem som delvis har förstärkts över tiden. En orsak kan vara att många ungdomar i dag utbildar sig i större utsträckning än tidigare, vilket innebär ett senare inträde på arbetsmarknaden. Lantbrukets åldersstruktur har dock under lång tid haft ett liknande utseende. Att många äldre företagare väljer att sluta som lantbrukare är en del av den pågående strukturutvecklingen, där större och effektivare företag många gånger är en förutsättning för lönsamhet och konkurrenskraft. Jag ser inte att Sverige på något sätt avviker i detta avseende i jämförelse med många andra EU-länder. Vad gäller intresset för studier vid naturbruksgymnasium, har det ökat något under senare år, vilket är mycket positivt.

Som Lars-Ivar Ericson också skriver är lantbruksnäringens förutsättningar, för att kunna uppnå lönsamhet och konkurrenskraft, mycket viktiga i sammanhanget. Regeringen har stor förståelse för de krav på likvärdiga konkurrensvillkor som förts fram från näringen och har i regeringsförklaringen från innevarande riksmöte uttalat att Sveriges jordbrukare måste kunna konkurrera på villkor som är likvärdiga de som gäller i övriga Europa.

Möjligheten att konkurrera på lika villkor har varit en viktig utgångspunkt i arbetet med utformningen av den svenska tillämpningen av EU:s jordbruksreform. Den överenskommelse som nyligen har träffats om jordbruksreformen innebär också att dieselskatten på jordbrukets arbetsmaskiner kommer att sänkas från och med den 1 januari 2005, vilket främjar det svenska lantbrukets konkurrenskraft.

Genomförandet av jordbruksreformen i Sverige innebär att regeringen avser att införa en så kallad blandmodell. Valet av en blandmodell är fördelaktigt för många unga jordbrukare, genom att en stor del av stödet regionaliseras och fördelningen således baseras på nu aktiva brukare. CAP-reformen innebär också en möjlighet till prioritering av unga jordbrukare på EU-nivå, genom den ändring av landsbygdsförordningen som ger en möjlighet för medlemsstaterna att erbjuda unga jordbrukare investeringsstöd för en större andel av investeringen än tidigare.

Åtgärder riktade mot unga jordbrukare finns i dag inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Startstöd för unga jordbrukare har funnits sedan 1991 och vid EU-anslutningen anpassades stödet till EU:s regler. Syftet med stödet är att underlätta för yngre personer med yrkesutbildning och begränsade kapitaltillgångar att etablera sig som företagare. Därmed kan generationsväxlingar påskyndas och utvecklingen mot en ökad medelålder bland företagarna bromsas. Bland åtgärderna i LBU-programmet finns också särskilt riktade projektstöd för att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk och social utveckling på landsbygden. I den informationskampanj om projektstöden som Jordbruksverket arbetar med riktar man sig i första hand till unga företagare och kvinnor på landsbygden.

Vidare finns inom den generella näringspolitiken till exempel det nationella programmet för entreprenörskap, som drivs på regeringens uppdrag av Nutek under perioden 2002@2004 och som är inriktat på insatser för unga. Programmet, som totalt omfattar 12 miljoner kronor, syftar till att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, bidra till positiva attityder till entreprenörskap samt till att öka nyföretagandet. Regeringen har också genomfört vissa ändringar av de så kallade lättnadsreglerna i arvs- och gåvobeskattningen, för att underlätta generationsskiften i företag.

Mot denna bakgrund ser jag nu inget behov av att föreslå några ytterligare åtgärder för att trygga återväxten inom svensk lantbruks- och skogsnäring.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.