återupptagande av WTO-förhandlingarna

Skriftlig fråga 2003/04:301 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-19
Inlämnad
2003-11-19
Besvarad
2003-11-26
Svar anmält
2003-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 november

Fråga 2003/04:301

av Anita Brodén (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om återupptagande av WTO-förhandlingarna

Den så kallade framtidsrundan i Doha har nyligen avslutats. Det fanns förhoppningar och förväntningar kring denna WTO-uppgörelse där tredje världens situation och möjligheter på ett bättre sätt skulle lyftas fram. Besvikelsen var därför mycket stor när förhandlingarna avbröts innan någon uppgörelse kom till stånd. USA talar nu om bilaterala förhandlingar i stället. En utveckling som i dessa sammanhang skulle vara djupt olycklig.

Näringsministern har framfört som sin och regeringens synpunkt att det är viktigt att WTO-förhandlingarna återupptas.

Med anledning av detta uttalande är min fråga hur näringsministern har agerat för att i EU driva frågan om att WTO-rundan snarast ska återupptas.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:301 besvarad av Leif Pagrotsky

den 26 november

Svar på fråga 2003/04:301 om återupptagande om WTO-förhandlingarna

Näringsminister Leif Pagrotsky

Anita Brodén har frågat mig om hur jag har agerat för att i EU driva frågan om att WTO-rundan snarast ska återupptas.

Ända sedan sammanbrottet vid WTO:s femte ministermöte i Cancún i september har Sverige aktivt och intensivt arbetat för att handelsförhandlingarna ska återupptas snarast möjligt. Vi har konsekvent, på alla nivåer, framfört till kommissionen och övriga medlemsländer att EU klart bör visa vilja till att börja förhandla igen. Vi har drivit linjen att återupptagandet av förhandlingar bör ske med utgångspunkt från de framsteg som trots allt gjordes vid ministermötet, inklusive det sista utkastet till ministerdeklaration. Detta tycker jag är den enda rimliga utgångspunkten. Att i detta läge försöka nå enighet om någonting annat skulle bara innebära stora risker för ytterligare förseningar.

Detta budskap har framförts såväl vid formella möten i EU som i enskilda samtal. Vi har också sökt samordna våra ståndpunkter med andra likasinnade medlemsländer i EU för att försöka få största möjliga genomslag. Våra kontakter har dessutom inte begränsat sig till EU utan vi har även fört omfattande dialog med nyckelländer i WTO, inte minst u-länder, och andra viktiga aktörer i förhandlingarna.

Som alltid i handelsförhandlingar är jordbruket den stora nyckelfrågan. För att möta kraven från den så kallade G20-gruppen av u-länder med bland annat Brasilien, Indien och Kina anser Sverige att EU borde visa större flexibilitet på jordbruket och till exempel gå med på att fasa ut exportstöden. Tyvärr är vi alltför ensamma om denna hållning.

Sverige har också framfört vår åsikt att EU borde stå fast vid eftergiften att inte redan nu gå in i ett förhandlingsskede avseende de kontroversiella frågorna om multilaterala regler för investeringar och konkurrens. Därigenom skulle vi framför allt visa på flexibilitet mot de många u-länder som motsätter sig förhandlingar om dessa frågor.

Sverige har vidare ställt sig bakom och aktivt arbetat för det initiativ om att avskaffa alla produktionsrelaterade stöd och exportstöd till bomullssektorn som fyra av världens fattigaste länder drivit. Dessutom har vi föreslagit att EU borde fatta ett beslut om att unilateralt genomföra sådana åtgärder. Vår uppfattning är att EU på detta sätt skulle kunna bidra till ett ökat förtroende för processen och därmed medverka till att förhandlingarna kommer igång igen snabbare.

Vi har också efterlyst en klarare vision för hur EU ser på u-länderna och konkreta idéer om hur WTO-förhandlingarna ska bidra till deras utveckling. Här ingår att vi tagit upp en dialog om hur EU kan förbättra kontakterna och bygga allianser med dessa länder samt utöka det handelsrelaterade tekniska biståndet.

Förhandlingar handlar om att kompromissa. EU måste visa flexibilitet i dessa förhandlingar och måste fortsätta att göra det för att slutresultatet ska bli ambitiöst. Men för att arbetet ska kunna återupptas måste även andra WTO-medlemmar frigöra sig från sin hårdföra retorik och försöka visa lite mer kompromissvilja. Utan det tar inte processen fart igen.

WTO-förhandlingarna har förutsättningar att skapa en öppnare och mer rättvis världshandel och kan därmed bidra till tillväxt, sysselsättning och fattigdomsbekämpning. Därför är det oerhört viktigt att förhandlingarna återupptas snarast. Detta har Sverige verkat för ända sedan de bröt samman i Cancún och kommer så även att göra när EU:s handelsministrar träffas nästa gång vid ett informellt möte i Bryssel den 2 december.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.