Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

återställandet av det svenska biståndet

Skriftlig fråga 2003/04:658 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-30
Anmäld
2004-02-03
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga 2003/04:658

 av Lars Ångström (mp) till statsrådet Carin Jämtin om återställandet av det svenska biståndet

För att uppnå FN:s millenniemål om att halvera andelen fattiga och hungrande krävs det, enligt Världsbanken och FN:s generalsekreterare Kofi Annan, bland annat att de rika länderna fördubblar sitt samlade bistånd, från drygt 50 till drygt 100 miljarder dollar om året.

Sverige kan bidra till denna ökning genom att i ett första steg återställa det svenska biståndet till minst 1 % av BNI senast år 2006.

Men hur ska biståndsökningen användas för att mest effektivt bidra till uppfyllandet av FN:s millenniemål? Sidas strategi är att satsa på de minst utvecklade länderna, MUL-länderna. För vissa projekt i dessa länder är det en uppstartsperiod. Därför kan det möjligen vara klokt att, åtminstone under en övergångsperiod, använda delar av biståndsökningen till att öka Sveriges humanitära stöd till FN:s samlade appeller för olika länder. En stor del av dessa appeller är underfinansierade. Det gäller främst till länder som inte är av intresse för stormakterna och EU och som därför också hamnat i medieskuggan.

Jag vill fråga:

Avser statsrådet att ge Sida i uppdrag att utarbeta en strategi för vilken typ av bistånd Sverige bör prioritera då biståndsnivån ska återställas till 1 % av BNI år senast 2006?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:658 besvarad av Carin Jämtin

den 4 februari

Svar på frågorna 2003/04:658 om återställandet av det svenska biståndet och 659 om Sidas planeringsförutsättningar

Statsrådet Carin Jämtin

Lars Ångström har frågat mig dels om jag avser att ge Sida i uppdrag att utarbeta en strategi för vilken typ av bistånd Sverige bör prioritera då biståndsnivån ska återställas till 1 % av BNI senast år 2006, dels avser att vidta några åtgärder för att Sida ska få ett beslut eller en indikation om den svenska biståndsnivån år 2005 och 2006.

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

I regeringens proposition, Gemensamt ansvar @ Sveriges politik för global utveckling, som antogs av riksdagen i december, beskrivs regeringens långsiktiga prioriteringar för det svenska utvecklingssamarbetet under kommande år. De står fast. Millenniedeklarationen och millenniemålen är hörnstenar i detta arbete.

I propositionen, Gemensamt ansvar, anges två perspektiv och ett antal huvuddrag som alla är av betydelse också för utvecklingssamarbetets inriktning. Utvecklingssamarbetet ska vara en del av politiken för global utveckling.

Behoven i världen är oerhört stora inom många områden och i många fall mycket resurskrävande. Exempel på områden som svenska folket prioriterar är kampen för fred och säkerhet, hiv/aids, demokrati och mänskliga rättigheter @ inte minst kvinnor och barns rättigheter liksom rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Eftersom behoven är så stora har vi valt att prioritera dessa områden både på lång sikt genom politiken för global utveckling och på kort sikt i budgetpropositionen. Arbetet med att vidareutveckla utvecklingssamarbetet och utformningen av biståndet enligt propositionerna och riksdagens beslut kommer att ske i nära samverkan mellan regeringen och Sida, bland annat baserat på Sidas budgetunderlag. Jag har stort förtroende för Sida i detta arbete.

De medel vi avsätter kanaliseras emellertid inte enbart via Sida utan går även direkt till FN-systemet eller andra internationella aktörer. Många av världens mest avgörande frågor är gränsöverskridande och förutsätter lösningar på internationell nivå.

Jag delar Lars Ångströms uppfattning att det humanitära stödet är viktigt och att det är beklagligt att FN:s appeller ofta är underfinansierade. De medel som regeringen avsatt ska därför också kunna användas för att öka bidragen till FN:s samlade humanitära appeller. Sverige har i många år varit en av de största givarna och ett av få länder som vanligen bidrar till samtliga samlade appeller. Vi ska fortsätta våra uppmaningar till andra länder att bidra till appellerna.

Vad gäller frågan om Sveriges biståndsnivå har arbetet med vårpropositionen påbörjats och i den kommer regeringen att ange sitt förslag till nivåer för det svenska biståndet år 2005@2007. Självklart ligger 121-punktsöverenskommelsen fast, vilken riksdagen också har anslutit sig till.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.