återskapande av våtmarker
Skriftlig fråga 2004/05:1357 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-05
- Inlämnad
- 2005-04-05
- Besvarad
- 2005-04-13
- Svar anmält
- 2005-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 april
Fråga 2004/05:1357
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Lena Sommestad om återskapande av våtmarkerArealen våtmark i Sverige är i dag tre fjärdedelar av arealen i början av 1800-talet. I slättlandskapen finns endast mindre än 10 % av våtmarkerna kvar.
Av den i dag återstående arealen är det endast mindre än en tredjedel som anses vara hydrologiskt opåverkad.
Våtmark är i Ramsarkonventionens definition ett vidare begrepp än i Naturvårdsverkets definition. I dag bedrivs våtmarksbevarandet internationellt och nationellt inom Ramsarkonventionens ram. Nästan 150 länder, inklusive Sverige, har skrivit under konventionen. Ett av villkoren i konventionen handlar om att våtmarker, som är av internationellt intresse ska utpekas och bevaras. Under 2004 slutfördes en kartläggning av svenska våtmarker. Härvid har en bedömning av 34 000 objekt bedömts.
I Sverige försvinner eller skadas mer våtmarker än vad som nyskapas eller återställs. Arbeten med återställande av våtmarker pågår, men det är tydligt att omfattningen inte är tillräcklig för att vända utvecklingen.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända den utveckling som innebär att mer våtmarker försvinner än tillkommer genom restaurering och nyanläggning?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1357 besvarad av Lena Sommestad
den 13 april
Svar på fråga 2004/05:1357 om återskapande av våtmarker
Statsrådet Lena Sommestad
Harald Nordlund har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den utveckling som innebär att mer våtmarker försvinner än tillkommer genom restaurering och nyanläggning.
Sverige är, i jämförelse med många andra länder, ett våtmarksrikt land och denna naturtyp har stor betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald. Det är också en naturtyp av värde från friluftslivssynpunkt. Hoten mot våra våtmarker är flera och dessa ändras över tiden vilket gör att hotbilden är komplex. Regeringen gav bland annat därför i regleringsbrevet hösten 2003 i uppdrag åt Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Riksantikvarieämbetet att till den 1 oktober 2005 redovisa en nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar. Strategin blir ett viktigt dokument för att bedöma behovet av nya delmål och åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i ett generationsperspektiv.
Miljömålsrådet påpekar i sin rapport att för vissa delmål som berör miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker löper arbetet inte i enlighet med den utstakade tidsplanen. Detta är något som regeringen avser att behandla i den kommande propositionen om miljökvalitetsmålen.
Pågående arbete med att skydda landets våtmarker består dels i att skapa och restaurera våtmarker, dels i att bevara och skydda befintliga våtmarker. I stora delar av södra och mellersta Sverige råder ett generellt markavvattningsförbud som inte tillåter nya utdikningsprojekt på skogsmark.
De åtgärder som vidtagits inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet när det gäller restaurering av våtmarker och småvatten i odlingslandskapet beräknas ha minskat kväveläckaget med ca 300@400 ton per år. Erfarenheterna från det inledande arbetet med att återställa våtmarker kan nu användas för att göra kommande insatser effektivare.
Genom den landstäckande våtmarksinventeringen finns en omfattande dokumentation om Sveriges större våtmarker. De värdefullaste våtmarkerna som man kände till i början på 1990-talet redovisades i myrskyddsplanen. När nu våtmarksinventeringen slutförts så som Harald Nordlund påpekar kommer en komplettering och revidering av myrskyddsplanen att ske. Detta arbete kommer också att ha betydelse för Sveriges fortsatta arbete när det gäller att lämna förslag på ytterligare svenska områden som bör föras upp på våtmarkskonventionens lista över våtmarker av internationell betydelse.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att regeringen sett till att flera viktiga insatser redan görs för att komma till rätta med den minskande våtmarksarealen. Regeringen kommer i den kommande miljömålspropositionen med förslag för att ytterligare stärka bevarandet av våra våtmarker.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.