Återaktualisering av lagförslag om kvotering i bolagsstyrelser
Skriftlig fråga 2020/21:1030 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-15
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Statsrådet uttalade sig nyligen i Dagens industri om att regeringen eventuellt kommer att återaktualisera det tidigare lagförslaget om kvotering i bolagsstyrelser. Statsrådet uttalade att det kan behövas sådana krav om förändringar inte uppnås med fler kvinnor i bolagsstyrelser allteftersom tiden går. Med sådana krav tas inte hänsyn till nackdelar med kvotering. Ska politiker tvinga bolag att ta hänsyn till könstillhörighet?
I en undersökning 2015 sa sju av tio näringslivstoppar nej till kvotering. Ett argument är att kvotering bryter principen om kompetens och att meriter ska styra vem som får en post.
I juli 2020 uttalade sig en professor i företagsstyrning och civilekonomer om nackdelar med kvotering. Man har kommit fram till att bolag som når jämställdhet under frivillighet har högre avkastning. Vidare finns det indikationer på att den frivilliga vägen har mer positiva effekter än tvång på bolag, styrelse och individers möjligheter.
Motsatsen skulle kunna råda under tvång. Det skulle kunna innebära att bolag får lägre avkastning om de påtvingas kvotering från staten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Vad avser statsrådet att uppnå genom tvång med den nya aktualiseringen av lagförslaget om kvotering i bolagsstyrelser?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1030 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1030 av Mikael Eskilandersson (SD)
Återaktualisering av lagförslag om kvotering i bolagsstyrelser
Mikael Eskilandersson har frågat statsrådet Åsa Lindhagen vad hon avser att uppnå genom tvång med den nya aktualiseringen av lagförslaget om kvotering i bolagsstyrelser.
Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen för en politik som går ut på att bekämpa hämmande könsnormer och strukturer. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att forma sina liv och nå befattningar som ger makt och inflytande.
De ledande svenska företagens styrelser och ledningsgrupper har historiskt sett haft en mycket låg andel kvinnor. Inom Justitiedepartementet togs därför fram en promemoria med lagförslag om jämn könsfördelning bland styrelseledamöter i börsbolag (Ds 2016:32). Promemorians förslag på tvingande lag bidrog till att sätta frågan högt uppe på agendan och ledde till en ökad aktivitet hos börsbolagen i frågan om könsfördelning i styrelser.
Tyvärr beslutade riksdagen i januari 2017 om ett tillkännagivande som innebär att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen (bet. 2016/17:CU6 punkt 1).
Jag kan konstatera att framstegen som en följd av det har stannat av under de senaste åren.
Regeringen har därför inte vidtagit några åtgärder för att genom lagstiftning påverka könsfördelningen i bolagsstyrelser. I juni 2018 lades den nämnda promemorian till handlingarna genom ett beslut i Regeringskansliet. Regeringen meddelade nyligen att ovan berörda tillkännagivande därmed kan anses slutbehandlat (se prop. 2020/21: 194 s. 50). Det finns därför inte några ytterligare åtgärder planerade i den här frågan.
Stockholm den 15 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.