Åtal om hedersbrott
Skriftlig fråga 2017/18:673 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-26
- Överlämnad
- 2018-01-29
- Anmäld
- 2018-01-30
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Återigen bekräftas bilden, senast i Brottsförebyggande rådets undersökning, att antalet anmälningar när det gäller hedersbrott, som äktenskapstvång, fortsätter att öka. Vi har från Liberalerna tidigare uppmärksammat behovet av fler åtgärder för att alla anmälningar ska utredas grundligt och behovet av bättre markeringen inom polisen när det gäller anmälningar kring hedersbrott med mera. Vi vet också att få ärenden går vidare till åtal och att ytterst få fortfarande har dömts för dessa avskyvärda och allvarliga brott. När det till exempel gäller brottet äktenskapstvång finns det i dag endast två domar i Sverige.
Hela rättskedjan måste förstärka sin kompetens och handläggning av de hedersrelaterade brotten. Fler brottsoffer måste få upprättelse och känna att rättsväsendet tar deras anmälningar, deras oro och hoten som riktas mot dessa personer på stort allvar.
Mot bakgrund av en fortsatt oroande utveckling, där enskilda fortsatt utsätts för hedersförtryck och våld är det angeläget att se över rättsväsendets hantering.
Med anledning av detta blir min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fler ärenden ska kunna leda till att förövare lagförs, och är regeringen beredd att till exempel införa hedersbrott som straffskärpningsgrund?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:673 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/00743/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:673 av Roger Haddad (L) Åtal om hedersbrott
Roger Haddad har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att fler ärenden ska kunna leda till att förövare lagförs samt om regeringen är beredd att till exempel införa hedersbrott som straffskärpningsgrund.
Hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas. Regeringen gav därför i mars 2017 en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. Utredaren ska ta fram förslag på hur en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv bör utformas.
Utredaren ska också följa det pågående utvecklingsarbetet inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten och bedöma om det bör vidtas ytterligare åtgärder för att öka förutsättningarna för lagföring för brotten äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa.
I juni 2017 gav regeringen utredaren i tilläggsuppdrag att analysera och ta ställning till möjligheterna att införa mer effektiva verktyg för att förebygga och förhindra att personer med anknytning till Sverige tvingas ingå äktenskap eller könsstympas utomlands. I den förebyggande delen kan det t.ex. handla om utvidgade möjligheter att omhänderta eller spärra pass, såsom är möjligt i Storbritannien inom ramen för det som kallas Forced Marriage Protection Order. I de fall där barn och unga redan har förts utomlands behöver myndigheterna även kunna agera mer aktivt i förhållande till föräldrar eller andra nära anhöriga som är kvar i Sverige. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2018.
Men för att fler ska lagföras för brott behövs också en väl fungerande polis. Regeringen gör därför en historisk satsning och har bland annat aviserat tillskott till Polismyndigheten på sammanlagt 7,1 miljarder kronor för 2018-2020 i budgetpropositionen för 2018.
Arbetet mot olika former av mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, är prioriterade frågor för regeringen.
Stockholm den 7 februari 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.