åtal mot svenska medborgare i Turkiet
Skriftlig fråga 2004/05:1683 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-23
- Anmäld
- 2005-05-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-06-03
- Svar anmält
- 2005-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 maj
Fråga 2004/05:1683
av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om åtal mot svenska medborgare i TurkietTurkiet som nation fortsätter att förtrycka och diskriminera den stora kurdiska befolkningen i landet. Fortfarande tillåts inte kurder att fritt tala sitt språk, bejaka sin kultur och möjligheten att via etermedier göra sin röst hörd är mycket begränsad och hårt reglerad i turkisk lagstiftning. Kurder som gör sin röst hörd straffas. På internationella kvinnodagen trakasserades kvinnor som talade om kurdernas frihet och det senaste exemplet på grova kränkningar är att Turkiet väckt åtal mot 13 kurdiska politiker från partiet HAK-PAR för att de talat kurdiska på sin partikongress den 4 januari 2005. I Turkiet finns en lag som heter lagen om politiska partier nr 2820 enligt vilken dessa 13 kurdiska politiker ställs inför rätt i Ankara den 25 maj. Deras brott är att ha talat sitt modersmål. Två av dessa kurdiska politiker Ibrahim Güclü och Necdet Gündem är svenska medborgare.
Vad avser utrikesministern att göra för att uppmärksamma åtalet mot de 13 kurdiska politikerna, varav två svenska medborgare, och tänker regeringen sända representanter för att bevaka rättegången på plats?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1683 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:1683 om åtal mot svenska medborgare i Turkiet
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att uppmärksamma åtalet mot 13 kurdiska politiker, varav två svenska medborgare, och om regeringen tänker sända representanter för att bevaka rättegången på plats.
Turkiet har gjort betydande framsteg under de senaste årens reformarbete. Men det är uppenbart att mycket återstår, och de nya lagarna måste också genomföras ute i samhället, och genomsyra det. Det gäller självklart också kurdernas rättigheter. Såväl Sveriges som andra medlemsstaters i EU regeringar, liksom EU-kommissionen, har upprepade gånger tagit upp detta med den turkiska regeringen, och det kommer vi att fortsätta att göra.
Den lag som åberopas i det nu aktuella målet; nr 2820 om politiska partier, är i sin nuvarande form, trots de bearbetningar som skett, svårförenlig med ett EU-medlemskap. Detta har EU-kommissionen uppmärksammat i sin senaste översynsrapport och jag är övertygad om att frågan kommer att bevakas noga även i fortsättningen.
När det gäller själva principen vill jag understryka att Sverige fäster mycket stor betydelse vid förenings- och yttrandefriheten. Rätten att i fredliga och demokratiska former arbeta politiskt får inte kränkas. Även i ett sådant sammanhang måste naturligtvis de många miljoner människor i Turkiet som har kurdiska som modersmål ha rätt att använda sitt eget språk.
Jag vill också erinra om att Turkiet i en ändring av landets författning föreskrivit att vid en konflikt mellan en intern lag och förpliktelser i internationella överenskommelser som gäller mänskliga rättigheter, så ska de senare gälla.
När åtalet blev känt försäkrade vi oss om att EU-kommissionen i Ankara bevakar rättegångsförhandlingarna, eftersom frågan också är av stor principiell betydelse för EU-processen. När rättegången inleddes i Ankaras brottsmålsdomstol den 25 maj valde HAK-PAR:s ordförande och de medåtalade att ge sina utsagor i målet på kurdiska. Advokaten utsågs med rättens samtycke till tolk. Det är för närvarande oklart när nästa förhandling i målet kommer att äga rum.
Turkiet erkänner ej dubbelt medborgarskap. De bägge åtalade som också har svenskt medborgarskap, Ibrahim Güclü och Necdet Gündem, betraktas därför av de turkiska myndigheterna som enbart turkiska medborgare. De är för övrigt båda bosatta i Turkiet. Sveriges möjligheter att bistå dem är av dessa skäl därför begränsade. De har inte heller, varken själva eller via ombud, hört av sig till ambassaden i Ankara med någon begäran om stöd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.