asylsökandes rätt till sjukvård i trygghet
Skriftlig fråga 2002/03:978 av Wahlén, Gunilla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-05-22
- Anmäld
- 2003-05-22
- Besvarad
- 2003-05-27
- Svar anmält
- 2003-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:978
av Gunilla Wahlén (v) till socialminister Lars Engqvist om asylsökandes rätt till sjukvård i trygghetI början av 1990-talet framförde barnmorskan Anna Rydmark Venegas att gömda flyktingkvinnor nekas sjukvård för att de inte kan betala tusentals kronor. De gömda kvinnorna är också rädda för att kontakta vården eftersom de känner en risk för att anmälas till myndigheterna. När dessa frågor då togs upp försäkrade dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen, Claes Örtendahl, att det alltid är en plikt för sjukvården att hjälpa sjuka människor och även gravida. Trots dessa försäkringar, som även bekräftades av dåvarande socialministern Ingela Thalén, är situationen fortfarande katastrofal för bland annat gömda flyktingkvinnor i behov av förlossningshjälp med mera.
Det tycks pågå en värdeförskjutning inom sjukvården som innebär att pengarna styr över de medicinska och humana behoven. Sjukvårdspersonalen ska tillförsäkra sig att patienten ska kunna betala om de saknar uppehållstillstånd eller motsvarande innan behandling och vård ges. Det är en utveckling som strider mot såväl svensk tradition om en vård på lika villkor som vårdpersonalens etiska kod om att behandla alla patienter lika. Vad händer med vårdens grundstruktur och vad händer med vårdpersonalens yrkesidentitet med en sådan utveckling?
Min fråga till socialminister Lars Engqvist är följande:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att gömda flyktingar ska tillförsäkras hälso- och sjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:978 besvarad av
den 27 maj
Svar på fråga 2002/03:978 om asylsökandes rätt till sjukvård i trygghet
Socialminister Lars Engqvist
Gunilla Wahlén har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att gömda flyktingar ska tillförsäkras hälso- och sjukvård.
Jag vill börja med att redogöra för den ordning som i dag gäller för hälso- och sjukvård till asylsökande. Det är landstingen som utifrån bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen är ansvariga för vården i Sverige. Asylsökande erbjuds hälso- och sjukvård samt tandvård med stöd av en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. I den omfattning som landstingen ger vård enligt överenskommelsen lämnas statlig ersättning till landstingen för denna vård. Mödrahälsovård samt förlossningsvård ingår i avtalet. Vård som inte faller under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför allvarliga följder för patientens hälsa ersätts inte av staten.
I händelse av akuta fall har landstingen en skyldighet att erbjuda omedelbar vård samt vård som inte kan anstå till personer som gömmer sig för att undvika verkställighet av en avvisning eller utvisning, på samma sätt som till alla andra som tillfälligt vistas i Sverige. I det här fallet handlar det om utlänningar som har sökt asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har fått sin sak prövad och har varken befunnits vara i behov av skydd undan förföljelse eller haft några andra skäl till att få stanna i Sverige. Det skulle vara en inkonsekvent och otydlig ordning om staten skulle ersätta landstingen för hälso- och sjukvård till personer som inte har rätt att vistas i Sverige, enligt samma ordning som gäller för asylsökande.
Däremot, och i enlighet med FN:s barnkonvention, så har barn som håller sig undan avvisningsbeslut ("gömda barn") rätt till samma vård som andra barn i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.