asylsökandes rätt att arbeta

Skriftlig fråga 2002/03:765 av Larsson, Kalle (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-04-08
Inlämnad
2003-04-08
Besvarad
2003-04-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 april

Fråga 2002/03:765

av Kalle Larsson (v) till statsrådet Jan O Karlsson om asylsökandes rätt att arbeta

I den utredning om verkställighet vid oklar identitet som överlämnats till regeringen anges den generella rätten att arbeta under asylprocessen som en möjlig orsak till det ökade antalet asylsökande i Sverige. Även den ökande dokumentlösheten bland asylsökande anges kunna förklaras med att det spridits vetskap om detta. I utredningen föreslås nu denna rätt kringskäras. Enligt 4 kap. 3 a § UtlF undantas asylsökande från skyldigheten att ha arbetstillstånd då Migrationsverket bedömer att ärendet inte kommer att beslutas inom fyra månader från ansökan. Utredningens förslag innebär att den grupp asylsökande som inte uppvisar giltiga identitetsdokument inte ska kunna undantas från denna skyldighet. Motiveringen är att det i dessa fall är den asylsökande själv som väljer att inte medverka till fastställandet av identitet och härmed inte bör ges samma förmåner som andra asylsökande. Detta förslag går tvärt emot de ambitioner som syftar till att få in människor med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Den långa väntan i asylprocessen utan någon meningsfull verksamhet utestänger de asylsökande från möjligheterna till integration i det svenska samhället när permanent uppehållstillstånd väl beviljats. Att då kringskära möjligheterna att arbeta under asylprocessen ytterligare är ett sätt att omintetgöra dessa möjligheter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att integrationen i Sverige inte försvåras, och för att upprätthålla möjligheterna att arbeta under asylprocessen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:765 besvarad av Jan O Karlsson

den 17 april

Svar på fråga 2002/03:765 om asylsökandes rätt att arbeta

Statsrådet Jan O Karlsson

Kalle Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att integrationen i Sverige inte försvåras, och för att upprätthålla möjligheterna att arbeta under asylprocessen.

Som Kalle Larsson anger i frågan, föreskrivs i utlänningsförordningen (1989:547) att en person som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller som skyddsbehövande i övrigt är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd i de fall då Migrationsverket bedömer att beslut i ärendet inte kommer att kunna fattas inom fyra månader från den dag ansökan lämnades (4 kap. 3 a §).

I utredningen om översyn av regler och praxis vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut (SOU 2003:25) föreslås att asylsökande som saknar identitetshandlingar och som inte samarbetar när det gäller att fastställa sin identitet eller för att få nya resehandlingar inte fullt ut ska få samma förmåner som andra personer som ansöker om asyl. Dessa personer ska enligt förslaget inte kunna undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

Jag anser att det är viktigt att en asylsökande som kan få vänta på beslut i sitt ärende under en längre tid har möjlighet att arbeta. Tillträde till arbetsmarknaden redan under asylutredningen, underlättar bland annat integrationen i det svenska samhället om ett uppehållstillstånd beviljas. Regeringen har mot den bakgrunden i den nyligen presenterade arbetsmarknadspolitiska propositionen Arbetsmarknadspolitiken förstärks (prop. 2002/03:33) gjort bedömningen att det behövs förbättrad information från berörda myndigheters sida om de möjligheter att arbeta som finns för asylsökande.

Samtidigt har vi ett problem med dokumentlöshet och fastställande av identiteten kombinerat med bristande medverkan av den sökande. Den aktuella utredningen har presenterat en rad förslag som syftar till att komma till rätta med detta, varav borttagandet av möjligheten att få arbeta om man inte medverkar till att fastställa sin identitet är ett.

Utredningen kommer i dagarna att skickas på remiss till myndigheter och organisationer för att inhämta synpunkter på förslagen. Jag kommer självfallet att beakta remissvaren innan jag tar ställning i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.