Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asylsökande på flyktingförläggningen i Gimo

Skriftlig fråga 2000/01:1525 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-25
Besvarad
2001-08-16
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 juli

Fråga 2000/01:1525

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om asylsökande på flyktingförläggningen i Gimo

I april tog en ung asylsökande iransk kvinna, som vistades på Gimo flyktingförläggning, livet av sig. Cirka fem dagar tidigare hade hon beviljats uppehållstillstånd. Detta hade dock handläggarna inte meddelat henne. I förra veckan mördades en iransk asylsökande kvinna i sin bostad på Gimo av den make som hon, med sina barn, flytt undan och sökt en fristad från i Sverige.

Två ryska barn i tolvårsåldern försökte för två månader begå självmord på förläggningen. En av dem ligger fortfarande kvar på Ulleråker, den andra har fått uppehållstillstånd. Barnen på förläggningen diskuterar redan: "Om vi försöker döda oss så kanske vår familj får stanna."

Trots den svåra situationen på Gimo är den psykiatriska mottagningen stängd fyra månader under sommaren. Röda Korset har stängt till mitten på augusti. Handläggarna har semester. När mordet på den iranska kvinnan upptäcktes, stängde handläggarna, enligt uppgift från de asylsökande, receptionen. De ca 530 människor som vistas på förläggningen lämnades helt utan stöd och information. I övriga samhället inrättas krisgrupper och människor erbjuds terapi och samtal om något liknande inträffar. Med tanke på att de asylsökande ofta har egna trauman som gjort att de söker en fristad här är det ännu mer anmärkningsvärt att de i en situation som denna lämnas ensamma.

Jag vill fråga statsrådet Klingvall:

Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att de asylsökande ska få det stöd och den hjälp de behöver i den svåra situation som nu råder på Gimo?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1525 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 16 augusti

Svar på fråga 2000/01:1525 om asylsökande på flyktingförläggningen i Gimo

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att de asylsökande ska få det stöd och den hjälp de behöver i den svåra situation som nu råder på Migrationsverkets mottagningsenhet i Gimo.

Mordet på en iransk kvinna vid mottagningsenheten i Gimo i juli 2001 är en mycket tragisk händelse som naturligtvis påverkar såväl de asylsökande som personalen vid enheten. Vad jag erfarit från Migrationsverket erhöll dock de asylsökande omedelbart stöd från såväl kyrkan som Missionskyrkans representanter i en särskild samlingslokal. Att receptionen stängde var främst ett resultat av att gärningsmannen befann sig där i väntan på och under inledande förhör med polisen.

Ulla Hoffmann ger i sin fråga flera exempel på incidenter som inträffat vid mottagningsenheten i Gimo och som skulle kunna tyda på såväl bristande ärendehandläggning som bristande stöd till de asylsökande. Den bild som Ulla Hoffmann ger av försummelserna motsägs dock av den information jag har fått från Migrationsverket, som jag utgår från tar frågorna på största allvar.

För många asylsökande innebär väntetiden på beslut i asylärendet att leva i en svår situation. Detta ställer dels krav på att prövningen enligt utlänningslagen sker på ett rättssäkert sätt, dels på korta handläggningstider hos såväl Migrationsverket som Utlänningsnämnden. Därutöver behövs ett väl fungerande mottagande där den asylsökande bemöts med respekt för sin integritet och förmåga och vilja att ta ansvar för sig själv och sin familj.

Regeringens satsningar på att förstärka utlänningsmyndigheternas förvaltningsanslag, under såväl föregående som innevarande budgetår, har fått till följd att den genomsnittliga vistelsetiden i Migrationsverkets mottagandesystem minskat väsentligt även om vi för närvarande ser en ökning av vistelsetiderna. Den 1 juli år 2000 var den genomsnittliga vistelsetiden ca 445 dagar för att den 1 juli 2001 ha minskat till ca 350 dagar. Vid mottagningsenheten i Gimo är den genomsnittliga vistelsetiden för närvarande 334 dagar, dvs. något under riksgenomsnittet.

Mottagningsenheten i Gimo startade redan år 1986. Personalen vid enheten har lång och gedigen erfarenhet av arbete med såväl vuxna som barn i utsatta situationer och en ständig utveckling av verksamheten sker. Enheten har även inom ramen för ett EU-projekt samarbete med en missionsförsamling för att intensifiera stödet till de asylsökande och för att öka kontakterna mellan de asylsökande och boende i Gimo.

Landstingen är sedan den 1 januari 1997 ansvariga för att asylsökande m.fl. erhåller akut sjukvård och tandvård samt sådan sjukvård och tandvård som inte kan anstå. Barn som inte fyllt 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. I syfte att förbättra stödet till asylsökande med psykiatriska problem har mottagningsenheten i Gimo träffat ett särskilt avtal med landstinget i Uppsala som innebär att enheten har tillgång till en psykiater med specialistkompetens och erfarenheter av flyktingproblematik samt posttraumatiska stressyndrom. Därutöver planeras ett särskilt projekt tillsammans med Ulleråkers sjukhus i Uppsala län som bl.a. syftar till att stärka samarbetet mellan Migrationsverket och psykiatricentrum för att tidigt kunna göra bedömning av och ge behandling till asylsökande som lider av psykiatriska problem.

Sammantaget menar jag att Migrationsverket tillsammans med landstinget samt kyrkan och missionsförsamlingen gjort betydliga satsningar på att utveckla stödet till asylsökande i Gimo.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.