asylsökande, homosexuella iranier
Skriftlig fråga 1999/2000:20 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-22
- Anmäld
- 1999-09-28
- Besvarad
- 1999-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:20
av Barbro Westerholm (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om asylsökande, homosexuella iranierRegeringen beslöt i maj 1998 att en homosexuell iransk man skulle få stanna i Sverige. Skälet var att mannen hade välgrundad fruktan för förföljelse i Iran på grund av sin homosexualitet. Beslutet kan betraktas som praxisbildande. Trots detta har utlänningsnämnden avslagit asylansökningar från homosexuella iranier som varit föremål för stor uppmärksamhet via Internet och i massmedierna och därmed riskerar förföljelse om de återvänder till sitt hemland.
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att garantera att asylsökande homosexuella, som löper uppenbar risk för förföljelse i hemlandet, inte utvisas?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:20 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:20 om asylsökande homosexuella iranier
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Barbro Westerholm har frågat mig vad regeringen avser vidta för åtgärder för att garantera att asylsökande homosexuella, som löper uppenbar risk för förföljelse i hemlandet, inte utvisas.
Barbro Westerholm anför att Utlänningsnämnden avslagit asylansökningar från homosexuella iranier som varit föremål för stor uppmärksamhet via Internet och i massmedier och därmed uppger att de riskerar förföljelse om de återvänder till sitt hemland.
Jag vill inledningsvis informera om att regeringen, i ett enskilt ärende, beviljade en homosexuell iranier permanent uppehållstillstånd den 28 maj 1998. Mot bakgrund av att mannens ärende tilldragit sig så stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands ansågs han ha en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin homosexualitet vid en återkomst till Iran. Tillstånd beviljades med stöd av 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen (1989:529). Regeringen konstaterade i beslutet att enbart den omständigheten att en iranier åberopar att han är homosexuell inte kan grunda rätt för honom att stanna i Sverige.
Skälet till att mannen inte betraktades som flykting var att homosexualitet, enligt svensk lagstiftning, inte betraktas som tillhörighet till viss samhällsgrupp vilket är fallet i en del andra länder. Sverige har i stället valt att @ genom den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1997 @ införa en särskild skyddsgrund för bl.a. homosexuella. En homosexuell som får permanent uppehållstillstånd räknas som "skyddsbehövande i övrigt". Före den nya lagstiftningen beviljades eventuella uppehållstillstånd till homosexuella av humanitära skäl.
Återkommande till frågan vill jag vidare informera om att frågor om uppehålls- och arbetstillstånd handläggs självständigt av Statens invandrarverk respektive Utlänningsnämnden. Jag varken kan eller får påverka myndigheterna i deras handläggning av enskilda ärenden.
En förutsättning för att regeringen skall kunna pröva ett enskilt ärende är att ärendet överlämnas till regeringen enligt reglerna i 7 kap. 11 § utlänningslagen (1989:529). Både Invandrarverket och Utlänningsnämnden har rätt att överlämna ärenden till regeringen bl.a., om ärendet på grund av familjeanknytning eller någon annan liknande orsak har samband med ett ärende enligt utlänningslagen som prövas av regeringen, om ärendet bedöms ha betydelse för rikets säkerhet, om ärendet bedöms vara av särskild vikt för tillämpningen av utlänningslagen och kan antas få betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en grupp utlänningar som åberopar huvudsakligen samma skäl, eller det i andra fall bedöms vara av synnerlig vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att regeringen prövar ett ärende.
Vår utlänningslag ger i dag skydd åt homosexuella som känner en välgrundad fruktan för förföljelse. Enbart den omständigheten att en person är homosexuell medför emellertid inte en rätt till skydd i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.