Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asylsökande homosexuella iranier

Skriftlig fråga 1999/2000:1042 av Stafilidis, Tasso (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-26
Besvarad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 maj

Fråga 1999/2000:1042

 av Tasso Stafilidis (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om asylsökande homosexuella iranier

Det har kommit mig till känna att Utlänningsnämnden uttryckt uppfattningen att homosexuella i Iran inte förföljs eller diskrimineras jämfört med heterosexuella. Nämnden har hävdat av varken heterosexuella eller homosexuella kan "hångla" öppet på gatorna. Det är en märklig inställning som tyder på att nämnden har en bristande kunskap om de homosexuellas levnadsvillkor i Iran. Homosexuell kärlek blir liktydigt med hångel på gatorna.

I Iran förekommer det ett riktat våld mot homosexuella. Våld och hot med homofobiska motiv är ett uttryck för intolerans och bristande respekt för alla människors lika värde. Heterosexuella kan gifta sig, de blir respekterade i samhället och behöver inte dölja relationen. Trots detta anser Utlänningsnämnden att homosexuella inte förföljs på annat sätt än heterosexuella.

Med tanke på den speciella roll som Utlänningsnämnden har i samhällets verksamhet att pröva asylsökande, är det påkallat att handläggare har erforderlig kunskap om de homosexuellas situation i Iran.

Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att Utlänningsnämnden i sina beslut ska beakta de homosexuellas faktiska levnadsförhållanden i Iran?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1042 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:1042 om asylsökande homosexuella iranier

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Tasso Stafilidis har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att Utlänningsnämnden i sina beslut ska beakta homosexuella personers faktiska levnadsförhållanden i Iran. Bakgrunden till frågan är uppgifter om att Utlänningsnämnden uttryckt att homosexuella personer inte behandlas på annat sätt än heterosexuella i landet.

Låt mig inledningsvis nämna att genom de ändringar i utlänningslagstiftningen som trädde i kraft 1997 infördes ett särskilt skydd för homosexuella asylsökande, genom att personer som på grund av homosexualitet känner en välgrundad fruktan för förföljelse anses som skyddsbehövande enligt utlänningslagen. Samtidigt underströks kravet på tydliga och välunderbyggda beslutsmotiveringar i enskilda ärenden. Det slogs också fast att muntlig handläggning oftare ska ingå i asylprocessen än tidigare. Genom 1997 års preciseringar stärktes således förutsättningarna för en rättssäker asylprocess. Arbetet med att stärka rättssäkerheten i asylärenden fortsätter och jag kan i sammanhanget påminna om att regeringen under hösten 2000 kommer att bereda förslagen i slutbetänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden samt den kompletterande utredningen om specialdomstolar som nu pågår.

Allmänt sett är kännedom om förhållandena i andra länder av största betydelse för den noggranna bedömning av asylskäl som måste göras i varje enskilt ärende av Invandrarverket och Utlänningsnämnden. I sin strävan att lägga ett så bra underlag som möjligt till grund för sina beslut arbetar Utlänningsnämnden intensivt. Rapportering från svenska ambassader utomlands om förhållandena i berörda länder har en viktig roll i det avseendet. Nämnden deltar vidare regelbundet i samråd och informationsutbyten med UNHCR, Amnesty International m.fl. organisationer och strävar efter att ha en öppen och konstruktiv dialog med frivilligorganisationerna på asylområdet. Utöver det angivna kan nämnas att Utlänningsnämnden under 1990-talet har gjort flera utredningsresor till Iran som syftat till att samla in fakta för att få ett så bra och uttömmande beslutsunderlag som möjligt i de enskilda ärendena.

Således är svaret på Tasso Stafilidis fråga till mig att jag anser att Utlänningsnämnden har goda förutsättningar att utreda olika relevanta frågeställningar i de enskilda ärenden som nämnden har att fatta beslut i.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.