asylprocessen
Skriftlig fråga 2000/01:1653 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-05
- Besvarad
- 2001-09-14
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 september
Fråga 2000/01:1653
av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om asylprocessenBristerna i den rättsprocessen för asylsökande är väl dokumenterade genom ett flertal utredningar och remissvar. Obalansen mellan den sökande och staten är betydande. Den främsta myndigheten på området, Migrationsverket, ger uppehållstillstånd med ena handen och jagar asylsökande med den andra.
Beslutsmotiveringarna från myndigheterna är minst sagt bristfälliga. Varken Migrationsverket eller Utlänningsnämnden behöver redogöra för allt som ligger till grund för ett avslag på en ansökan. "Vad vi känner till om förhållandena i det aktuella landet" är en vanlig standardfras föra att motivera ett avslag och förklara att en människa utan fara kan återvända till sitt hemland.
Utlänningsnämnden är i dag sista instans i asylprocessen. Här återfinns ledamöter som tidigare som lagstiftare medverkat i tillskapandet av spelreglerna och senare i genomförandet som ledamöter i den ansvariga myndighetens styrelse. Liknande jävssituationer skulle aldrig accepteras i våra allmänna domstolar.
Regeringen har under en lång tid aviserat avsikten att avhjälpa vissa av bristerna i dagens asylprocess.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att avhjälpa rättssäkerhetsbristerna i rättsprocessen för asylsökande?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1653 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 17 september
Svar på frågorna 2000/01:1653 om asylprocessen och 1654 om nedläggning av Utlänningsnämnden
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Johan Pehrson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att avhjälpa rättssäkerhetsbrister i rättsprocessen för asylsökande. Johan Pehrson riktar i frågan kritik mot balansförhållandet mellan den enskilde asylsökanden och staten och mot att Migrationsverket både beviljar uppehållstillstånd och ansvarar för verkställigheter. Vidare anser han att myndigheternas beslutsmotiveringar är bristfälliga och att ledamöter i Utlänningsnämnden är jäviga på ett sätt som aldrig skulle godtas i allmänna domstolar genom att de som lagstiftare medverkat i tillskapandet av regelverket. Ulla Hoffmann har frågat mig om när regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen om nedläggning av Utlänningsnämnden och överflyttning av utlänningsärenden till förvaltningsdomstolarna. Ulla Hoffmann hänvisar till den tid som gått sedan kommittébetänkandet Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16) och den interdepartementala arbetsgruppens arbete redovisades i En specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).
Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.
Rättssäkerhetsfrågorna inom asylprocessen är synnerligen viktiga. Asylprocessen måste @ nu och i framtiden @ präglas av rättssäkerhet, rimliga handläggningstider och en strävan mot ökad muntlighet och tvåpartsprocess som centrala element.
Som bekant pågår det både inom Europeiska unionen (EU) och nationellt i Sverige ett omfattande reformarbete som just har dessa frågor i fokus. Inom EU avser jag i det här sammanhanget förslag om minimiregler för asylförfaranden i de olika medlemsstaterna. När det gäller svenska förhållanden bereds för närvarande i Regeringskansliet förslag om en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Bakomliggande syften är att öka säkerheten och legitimiteten i den rättsliga prövningen av främst asylärenden.
En central del i reformarbetet är att införa en tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig förhandling. Arbetet är juridiskt-tekniskt och finansiellt komplicerat, särskilt i ett läge när det finns en tydlig tendens att inströmningen till Sverige av asylsökande ökar. Strävandena mot att åstadkomma kortare handläggningstider vid Migrationsverket och Utlänningsnämnden bör då ges prioritet. Regeringen bereder dock samtidigt förslag om en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.
I avvaktan på det fortsatta reformarbetet skulle jag vilja betona att jag har fullt förtroende för utlänningsmyndigheternas sätt att hantera de här svåra frågorna. Migrationsverket och Utlänningsnämnden har att följa den gällande utlänningslagen och förvaltningslagen när det gäller handläggningen av enskilda ärenden och båda myndigheterna lägger ned stor omsorg på att beslut ska vara så korrekt och utförligt motiverade som möjligt. Det är vidare vanligt förekommande på många rättsområden att domare och beslutsfattare har arbetat en tid i t.ex. Regeringskansliet eller i utredningsväsendet och på så sätt skaffat sig värdefull erfarenhet inom ett verksamhetsområde. I det här avseendet skiljer sig inte Utlänningsnämnden från domstolar eller andra domstolsliknande organ.
När det gäller Migrationsverkets verksamhet bör det också understrykas att syftet med den reform som infördes i slutet av 1990-talet och som innebar att verkställighetsfrågorna fördes över från polisen till Statens invandrarverk (numera Migrationsverket), var att myndigheten skulle hålla samman en enhetlig asylprocess och arbeta aktivt med bl.a. självmant återvändande. Vidare motiverades reformen med behovet av renodling av myndigheternas verksamhet samt möjligheterna att ta till vara den samlade kompetens som Invandrarverket besatt i frågor av betydelse för verkställighetsfrågan. Erfarenheterna av den här reformen har varit övervägande positiva.
Sammanfattningsvis delar jag helt frågeställarnas uppfattning om att rättssäkerhetsfrågorna är av yttersta vikt inom asylprocessen och att det är viktigt att de frågorna är i fokus i arbetet med kommande förslag till lagstiftning och direktiv såväl nationellt som inom EU.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.