Asylinvandringen och integrationsförmågan
Skriftlig fråga 2020/21:210 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-10-13
- Överlämnad
- 2020-10-14
- Anmäld
- 2020-10-15
- Sista svarsdatum
- 2020-10-21
- Svarsdatum
- 2020-11-04
- Besvarad
- 2020-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsminister Stefan Löfven (S)
I januari 2020 sa statsminister Stefan Löfven till Dagens Nyheter att antalet asylsökande ska bli rejält många färre. Den 7 oktober 2020 skickade hans regering ut ett betänkande med totalt 26 förslag som bedöms bibehålla dagens nivåer på antalet asylsökande. Betänkandet ska dessutom kompletteras med förslag som sannolikt kommer att öka antalet asylsökande till Sverige.
I SVT:s partiledardebatt den 11 oktober 2020 sa statsministern att ”vi ska ha en invandring som gör att vi klarar integrationen”.
I dag är nästan var femte utrikesfödd arbetslös, och utrikesfödda kvinnor har en mycket hög tröskel för etablering på den svenska arbetsmarknaden. Var tredje elev i ett utanförskapsområde lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Bara hälften av alla de som kom till Sverige under perioden 1990–2016 är i dag självförsörjande. Allt fler utrikesfödda är fast i socioekonomiskt utanförskap, vilket i sin tur medför konsekvenser på skolresultat, psykisk hälsa och hopp om framtiden. Otryggheten och kriminaliteten breder ut sig. Det gör även trångboddheten, hedersförtrycket och hopplösheten.
Det är statsrådet Åsa Lindhagen som ansvarar för dessa områden. Frågan riktar sig dock till statsministern eftersom det handlar om hans uttalanden, både till Dagens Nyheter och i partiledardebatten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:
Anser statsministern att Sverige i dag har en asylinvandring som gör att vi klarar integrationen, och om nej, vilken nivå menar statsministern att asylinvandringen till Sverige i sådana fall bör ligga på?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:210 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:210 av Maria Malmer Stenergard (M)
Asylinvandringen och integrationsförmågan
Maria Malmer Stenergard har frågat statsministern om han anser att Sverige idag har en asylinvandring som gör att vi klarar integrationen, och om nej, vilken nivå statsministern menar att asylinvandringen till Sverige i sådana fall bör ligga på.
Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen har genomfört flera strukturellt viktiga förändringar i syfte att förbättra etableringen i arbets- och samhällslivet för de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Vi har bland annat genomfört insatser redan under asyltiden som främjar kunskaper om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. Sedan 2016 är också alla landets kommuner skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Det bidrar till att underlätta och påskynda etableringen.
För att särskilt stärka kvinnors möjlighet till etablering pågår satsningar för att föräldralediga med flera ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska. Vidare har samhällsorienteringen för nyanlända utökats från minst 60 till minst 100 timmar.
Ett nytt regelverk för nyanländas etablering infördes 2018 och från och med april 2021 ska nyanlända kvinnor och män ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår, där deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo.
Sverige har haft ett stort asylmottagande de senaste tio åren. Trots det har andelen nyanlända kommit i arbete allt snabbare. Under den borgerliga regeringen tog det 8-9 år innan minst hälften av de nyanlända etablerat sig på arbetsmarknaden. Den etableringstiden halverades under förra mandatperioden. Samtidigt har antalet asylsökande i Sverige minskat de senaste åren och förväntas i år bli det lägsta på 20 år.
Som en följd av januariavtalet tillsatte regeringen Migrationskommittén. Dess betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik har nyligen skickats ut på remiss och en permanent ordning ska vara på plats när den tillfälliga lagen löper ut. Jag välkomnar en bred uppslutning i riksdagen för de förslag som regeringen kommer att lägga fram.
Stockholm den 4 november 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.