asylärenden och självmord
Skriftlig fråga 2000/01:396 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-07
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:396
av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om asylärenden och självmordFlera uppenbara fall av mänskligt lidande till följd av långa handläggningstider har på senare tid uppenbarats. Många människor kommer till Sverige med hopp om en bättre framtid flyendes av rädsla undan förtryck eller kanske krig. Alla människor har lika värde och borde behandlas därefter. Människor som kan och vill skapa sig en tryggare och bättre framtid i Sverige skulle kunna tas emot på ett mänskligare sätt än vad som nu många gånger sker, när de kommer till hit.
Sverige, som i viss mån kan ses som ett föregångsland när det gäller humanitet, bedriver i det fördolda en hård flyktingpolitik. En politik som resulterar i att en del människor och familjer kan få vänta i upp till fyra år på besked om de ska få stanna i Sverige eller inte. År som ofta innebär flyktingförläggningar, liten eller ingen möjlighet att arbeta eller studera, en orolig och osäker framtid rörande barnens skolgång etc. I hopplös ovisshet och desperation drivs en del till tragiska självmord. I Utlänningsnämnden tycks man stundom böjd att nonchalera och ibland helt avvisa läkarintyg. Hur många plågsamma påminnelser ska behövas innan det blir en ändring av detta?
Vilka åtgärder avser migrationsministern vidta för att minimera antalet självmord bland väntande i köerna till migrationsverk och utlänningsnämnd?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:396 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 13 december
Svar på fråga 2000/01:396 om asylärenden och självmord
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att minimera antalet självmord bland väntande i köerna till Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Bakgrunden till frågan är att Utlänningsnämnden enligt Henrik S Järrels uppfattning stundom tycks nonchalera och ibland helt avvisa läkarintyg.
Jag vill inledningsvis understryka att varje enskilt asylärende är unikt och måste bedömas med hänsynstagande till alla de skäl som åberopas i det individuella fallet. Åberopade läkarintyg ingår därvid alltid i utlänningsmyndigheternas slutliga bedömning.
När det gäller att avgöra om en person ska beviljas uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa eller på grund av hot om självmord eller åberopad risk för självmord, ställs utlänningsmyndigheterna inför svåra uppgifter. Den asylsökandes hälsotillstånd måste naturligtvis tas på största allvar. Utlänningsnämnden överlämnade frågan om vilken generell betydelse hot om självmord och åberopad risk för självmord i läkarintyg eller på annat sätt ska tillmätas vid bedömningen i ett enskilt ärende till regeringen. I regeringsbeslut den 28 maj 1998 (UD96/1993/MP) konstaterade regeringen att något generellt uttalande i denna fråga inte låter sig göras. Även här måste alltid en bedömning ske i det enskilda fallet. Regeringen delade emellertid den i ärendet framförda uppfattningen att även intyg utställda av andra yrkeskategorier än läkare, i det enskilda fallet, kan tillmätas stor betydelse.
Det åligger således utlänningsmyndigheterna att göra den svåra avvägningen huruvida psykisk ohälsa eller hot om självmord eller åberopad risk för självmord ska utgöra grund för uppehållstillstånd. Oftast avgörs detta med hänsynstagande av ett eller flera intyg från i första hand läkare och psykologer. Utlänningsmyndigheterna har även möjlighet att inhämta yttrande från särskilt utsedda förtroendeläkare. Att Utlänningsnämnden är sammansatt av både jurister och lekmän avser också att bidra till väl avvägda beslut.
Den osäkerhet en asylsökande upplever under väntetiden kan ofta vara mycket påfrestande för den enskilde. Utredningen måste dock vara så noggrann som möjligt samtidigt som handläggningstiderna inte får vara för långa. Både Migrationsverket och Utlänningsnämnden har under året fått ökade resurser för att kunna avgöra ärenden snabbare. Målet för den genomsnittliga handläggningstiden är i dag tolv månader. Ambitionen är att ytterligare förkorta handläggningstiderna.
Hänsyn till en rättssäker, human och grundlig asylprocess samt korta handläggningstider inom ramen för en sådan process är centrala för att det i så stor utsträckning det över huvud taget är möjligt begränsa risken för självmord i utlänningsärenden. Jag har fullt förtroende för att dessa hänsyn tas i utlänningsmyndigheterna. I sammanhanget är det väsentligt att understryka att själva asylmottagandet också måste präglas av humanitet vilket bl.a. sker genom ett individuellt mottagande bl.a. genom hälsosamtal och att särskild hänsyn tas till utsatta grupper som tortyroffer och asylsökande barn. Ett humant asylmottagande och en rättssäker asylprocess utgör sammantaget grunden för att minimera risken för självdestruktiva handlingar, t.ex. genom självmord, bland de asylsökande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.