Asyl och rättspraxis
Skriftlig fråga 2009/10:939 av Lindestam, Åsa (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-23
- Anmäld
- 2010-06-28
- Besvarad
- 2010-06-30
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 juni
Fråga
2009/10:939 Asyl och rättspraxis
av Åsa Lindestam (s)
till statsrådet Tobias Billström (m)
Söderhamns kommun har tagit emot många asylsökande främst från Afrika de senaste åren.
I samtal med asylsökande har det framkommit att det finns stora problem med hur Migrationsverket ser på de olika dokument som de har med sig. Det är inte ovanligt att de underkänns som identitetshandlingar. Det finns även asylsökande som i all hast har lämnat sina hemländer och med anledning av det inte hunnit med att skaffa sig adekvata papper och/eller passhandling. Ett bland flera problem med det är att den dagersättning de har sänks om de inte kan visa upp av Migrationsverket godkänd handling. Denna sänkning höjs aldrig tillbaka utan det går många månader med en lägre ersättning, oftast satt till 30 kronor per dag.
Kvaliteten på tolkarnas kunskaper varierar. Den tolkning de gör ska fullt ut kunna garantera en rättssäker behandling. Den verklighet den asylsökande beskriver återfinns inte i de dokument som ändå blir sanningen om vad som hänt.
Asylsökande nekas akut sjukvård med hänvisning att de är ”papperslösa” vilket inte är sant. Informationen till berörd sjukvård fungerar inte som helhet.
Slutligen handlar det om kontakterna med juridiska ombud, där kvaliteten på kontakterna förefaller vara högst varierande. Dessutom när det gäller tid att fysiskt få träffa sitt ombud kan det ha förflutit månader, ibland år och de har fortfarande inte fått träffa sitt ombud.
Vad avser statsrådet att göra för att garantera de asylsökande en rättssäker prövning med rätt till kvalificerad tolkning, juridiskt stöd och en möjlighet till sjukvård under den tid de väntar på svar?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:939 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2009/10:939 Asyl och rättspraxis
Statsrådet Tobias Billström
Åsa Lindestam har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att garantera de asylsökande en rättssäker prövning med rätt till kvalificerad tolkning, juridiskt stöd och en möjlighet till sjukvård under den tid de väntar på beslut.
Ett grundläggande krav på asylprövningen är att den sker på ett rättssäkert sätt. Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som har till uppgift att bedöma de uppgifter som den asylsökande åberopar till stöd för sin ansökan. För att de ska kunna göra en sådan prövning är det viktigt att den asylsökande redogör för alla relevanta omständigheter och presenterar de dokument som kan stödja hans/hennes ansökan.
Enligt förvaltningslagen bör alla myndigheter vid behov anlita tolk när myndigheten har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. Migrationsverkets uppgift är att bedöma tolkens lämplighet och kvalifikationer i förhållande till det aktuella ärendet. Migrationsverket ska enligt Migrationsverkets interna rutiner för tolkanvändning alltid utnyttja den bästa möjliga tolk som tillfället kräver. Detta innebär att Migrationsverket vid myndighetsutövning ska använda auktoriserad tolk om det finns tillgång till sådan inom rimlig tid och rimligt avstånd. Vid övriga ärenden ska ärendets art och omfattning avgöra val av tolk. Vid muntlig handläggning i ärenden enligt utlänningslagen ska som regel gälla att tolken är personligen närvarande. Kammarkollegiet har tillsyn över de auktoriserade tolkarnas verksamhet. Den som är missnöjd med en tolk kan anmäla detta till Kammarkollegiet.
Det offentliga biträdet har en viktig roll i asylprocessen för att värna om rättssäkerheten. Bestämmelser om offentligt biträde finns i lagen om offentligt biträde och i utlänningslagen. Det är viktigt för den asylsökande att få tillgång till offentligt biträde så tidigt som möjligt i processen. Det offentliga biträdet bereds möjlighet att närvara vid utredningar med den sökande. Offentliga biträden ska besitta den kompetens som krävs för att på ett bra sätt kunna tillgodose sin klients intressen. Det ökar rättssäkerheten för sökanden och effektiviserar handläggningstiden. Ett offentligt biträde ska enligt rätthjälpslagen vara en advokat, en biträdande jurist eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Utbildningar för de som vill få uppdrag som biträde i mål enligt utlänningslagen arrangeras för närvarande både av Sveriges advokatsamfund och av frivilligorganisationerna. Även UNHCR, Amnesty och Rådgivningsbyrån för asylsökande flyktingar ordnar tillsammans utbildningar riktade särskilt till offentliga biträden.
Alla som vistas i Sverige ska erbjudas åtminstone så kallad omedelbar vård. För asylsökande och barn under 18 år gäller dessutom i vissa fall en högre nivå. Tillgången till sjukvård för asylsökande regleras i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera. Enligt lagen ska vuxna asylsökande av det landsting de vistas i erbjudas hälso- och sjukvård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Asylsökande barn som inte fyllt 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn som är bosatta i landstinget. Vård som lämnas med stöd av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera ska följa samma regler som den vård som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. Det är alltid behandlande läkare som avgör hur hälso- och sjukvården ska kategoriseras.
Regeringen har utsett en särskild utredare som senast den 31 maj 2011 ska lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård åt asylsökande, personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning samt personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas här kan göras mer ändamålsenlig än i dag. Utredaren ska lämna förslag som innefattar såväl vilken omfattning som på vilka villkor de berörda grupperna ska erhålla sådan vård. Utredaren ska fästa särskild vikt vid barns behov.
Mot bakgrund av ovanstående finner jag ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.