Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asyl för ryska judar

Skriftlig fråga 1999/2000:442 av Näslund, Ingrid (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-01-13
Anmäld
2000-01-18
Besvarad
2000-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 januari

Fråga 1999/2000:442

 av Ingrid Näslund (kd) till statsrådet Ulrica Messing om asyl för ryska judar

Antisemitismen har aldrig varit utrotad i Ryssland. Den var stark under Sovjetperioden, trots att även en del judar var aktiva kommunister. I den pressade ekonomiska situation som nu råder i Ryssland letar många efter syndabockar. Olika nationalistiska men också rent antisemitiska strömningar och organisationer har fått förnyat fotfäste. Under de senaste tio åren har en miljon judar utvandrat från Sovjetunionen till Israel. Bara fram till oktober 1999 hade utvandringen från forna Sovjet ökat med 30@50 % medan den ökat med hela 120@130 % från själva Ryssland under årets första tio månader. Skäl för utvandring som numera uppges är genomgående rädslan för antisemitism och för barnens säkerhet. Det är inte nödvändigt att ange den typen av skäl eftersom alla judar tas emot i Israel. Det visar på den stora fruktan som många judar i Ryssland nu öppet vittnar om. Den ryska regeringen stöder inte antisemitismen men ger heller inte skydd åt de som utsätts för antisemitiska påhopp. Åtminstone ett 20-tal familjer har sökt asyl i Sverige och fått avvisningsbeslut. De har upplevt olika former av trakasserier, fängslande, misshandel och i en del fall våldtäkt. Enligt min mening är det inhumant att utsätta dem för den fara det skulle innebära att låta avvisningarna till Ryssland träda i kraft. Regeringen måste agera genom ett praxisbeslut för att förhindra avvisning till en mycket osäker framtid för dessa människor. Konferensen om Förintelsen blir bara en tom symbolhandling, om vi vägrar att ge skydd till dem som i dag lider förföljelse för att de är judar.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att avvisningsbesluten mot de judar som sökt skydd i Sverige inte ska verkställas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:442 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 26 januari

Svar på fråga 1999/2000:442 om asyl för ryska judar

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Ingrid Näslund har ställt en fråga till statsrådet Ulrica Messing om vilka åtgärder hon avser att vidta för att avvisningsbesluten mot de ryska judar som sökt skydd i Sverige inte ska verkställas.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ingrid Näslund tar i sin fråga upp judarnas situation i dagens Ryssland. Det är utan tvivel så att antisemitiska stämningar har viss utbredning i Ryssland och även i vissa andra av de f.d. Sovjetrepublikerna i dag. Det kan också konstateras att det finns exempel på hur rättsvårdande organ i Ryssland eftersatt sin plikt att ingripa mot diskriminering, vilket bl.a. kan förklaras med att rättssystemet alltjämt överlag är svagt utvecklat. Detta är oroande och regeringen följer nära utvecklingen på MR-området i de f.d. Sovjetrepublikerna. En huvudambition vid vårt samarbete med bl.a. Ryssland är att stärka uppbyggnaden av rättsväsendet och demokratiska institutioner. Det är emellertid regeringens bedömning att det inte kan anses förekomma någon av myndigheterna initierad eller understödd systematisk antisemitisk förföljelse i Ryssland i dag, en uppfattning som Ingrid Näslund också tycks dela.

Jag vill understryka att det är principiellt viktigt att flyktingpolitiken sätter skyddsbehovet i centrum. Asylrätten upprätthålls genom en noggrann individuell prövning av varje asylansökan, där åberopade asylskäl är avgörande. Politiken på detta område måste vara konsekvent för att kunna kallas rättssäker och kriterierna för uppehållstillstånd måste vara lika för alla. I de enskilda fall där omständigheterna är sådana att skyddsbehov föreligger, ska uppehållstillstånd beviljas.

Under 1999 beviljades också ett 25-tal ryska medborgare uppehållstillstånd i Sverige, varav nio bedömdes vara konventionsflyktingar och därför beviljades asyl medan tre beviljades tillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Då myndigheterna inte registrerar asylsökande efter etnisk tillhörighet finns inte möjlighet att få fram exakta siffror beträffande hur många av de beviljade tillstånden som rör personer med judisk härkomst. Erfarenhetsmässigt gäller dock en majoritet av dessa bifallsbeslut just ryska judar, vilket också bekräftats vid kontakter med Invandrarverket och Utlänningsnämnden. I många fall saknas dock ett reellt skyddsbehov, vilket många gånger leder till att ansökan avslås. Invandrarverkets och Utlänningsnämndens bedömning är att det i dag saknas skäl att generellt bevilja judar från Ryssland asyl i Sverige.

När det gäller de enskilda ärenden som Ingrid Näslund tar upp i sin fråga kan jag av naturliga skäl varken kommentera eller påverka dessa. Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden handlägger självständigt frågor rörande uppehållstillstånd m.m. Varken jag som ansvarig minister eller regeringen som helhet har någon laglig rätt att ingripa i myndigheternas handläggning av ett enskilt ärende. Det är heller inte möjligt för mig eller regeringen att begära att få pröva ett enskilt ärende, då det endast är i de fall då verket eller nämnden själva överlämnar ett ärende till regeringen för avgörande som regeringen kan fatta beslut. Regeringen har för närvarande inget ärende rörande ryska judar på sitt bord.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.