Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asyl för flyktingar från Eritrea

Skriftlig fråga 2004/05:576 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-10
Inlämnad
2004-12-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-12-17
Svar anmält
2004-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga 2004/05:576

 av Tuve Skånberg (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om asyl för flyktingar från Eritrea

I dag råder ett synnerligen instabilt politiskt läge i Eritrea. Situationen för de religiösa minoriteterna i landet har på senare tid förvärrats och eritreaner som är aktiva i olika frikyrkliga samfund sätts i fängelse för sin tros skull. Till detta ska läggas politisk förföljelse där oppositionella politiker och oberoende journalister fängslas. Den systematiska tortyr som 95 % av de eritreanska kvinnorna utsätts för i form av könsstympning är ytterligare en faktor som visar prov på en nonchalans av de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Denna situation borde få konsekvenser för svensk asylpolitik men får det tyvärr alltför sällan. I min valkrets, Skåne läns norra och östra, har vi i medierna kunnat följa ärendet om eritreanskan Eden Bellai och hennes två döttrar Luna, nio år, och Christina, sex år, som fått avslag på sin ansökan om asyl. Eden och hennes båda döttrar har bott i Sverige i tre år och döttrarna känner i dag ingen annan verklighet än den svenska. Luna lider av kronisk sjukdom, båda döttrarna riskerar könsstympning vid anländandet till Eritrea. Eden och hennes döttrars frikyrkliga engagemang riskerar också att leda till förföljelse. Det faktum att Eden och hennes döttrar inte beviljats asyl är ett exempel på hur rätten till asyl urholkats av den svenska byråkratin i fall där tortyr och förföljelse riskerar att bli konsekvensen av ett återsändande.

Mot bakgrund av situationen i Eritrea vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att möjliggöra att eritreanska flyktingars rätt till asyl säkerställs i Sverige.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:576 besvarad av Barbro Holmberg

den 16 december

Svar på fråga 2004/05:576 om asyl för flyktingar i Eritrea

Statsrådet Barbro Holmberg

Tuve Skånberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra att eritreanska flyktingars rätt till asyl säkerställs i Sverige. I frågan hänvisar Tuve Skånberg bland annat till att kvinnor från Eritrea riskerar att utsättas för könsstympning vid ett återvändande.

Alla asylsökande som har behov av skydd i Sverige har rätt att få stanna här enligt utlänningslagen. Kvinnor som riskerar att utsättas för könsstympning vid återvändande ges ett starkt skydd i lagen. Migrationsverket och Utlänningsnämnden gör alltid en individuell prövning av om den som söker asyl har behov av skydd i Sverige, där bedömningen av konsekvenserna av ett återvändande till hemlandet är central.

Situationen avseende demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Eritrea är mycket allvarlig. I september 2001 fängslades ett antal ledande politiker på okänd ort utan rättslig prövning. Dessa personer sitter fortfarande fängslade. Vid samma tid stängdes även all fri press i Eritrea, och det fåtal oberoende journalister som verkade i landet fängslades också. Migrationsverket och Utlänningsnämnden följer noga utvecklingen av förhållandena i Eritrea genom en omfattande rapportering från bland andra UNHCR och WHO. De har dessutom goda möjligheter att genom flera kanaler söka detaljerad kunskap om särskilda frågor som till exempel könsstympning.

Regeringen har sedan länge uppmärksammat de specifika skyddsbehov som finns hos asylsökande kvinnor. En utredning har till exempel på regeringens uppdrag föreslagit författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention. Regeringen har även på EU-nivå arbetat för att personer som är förföljda på grund av kön eller sexuell läggning ska få ett ökat skydd. Enligt det så kallade skyddsgrundsdirektivet som antogs den 29 april i år kan könsrelaterade aspekter beaktas som skäl till förföljelse vilket i sin tur kan utgöra grund för flyktingskap.

För att ytterligare öka medvetenheten om den speciella problematik som kvinnor kan ha i asylprocessen har Migrationsverket på regeringens uppdrag utarbetat riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov. Riktlinjerna nämner könsstympning som exempel på könsrelaterad förföljelse och understryker att denna typ av förföljelse måste uppmärksammas i ett tidigt skede av asylprocessen.

Regeringen har även sökt förebygga kvinnlig könsstympning i en internationell kontext. I november förra året var utrikesminister Laila Freivalds och barn- och familjeminister Berit Andnor värdar för ett internationellt möte i Stockholm där representanter fanns från FN-organ och internationella frivilligorganisationer som är aktiva i arbetet mot kvinnlig könsstympning. Personer från ett tiotal afrikanska länder, bland annat Eritrea, deltog även. Frågor om kvinnors skyddsbehov kommer även i fortsättningen att vara högt prioriterade av regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.