assyrier/syrianer i Turkiet
Skriftlig fråga 2000/01:229 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-15
- Anmäld
- 2000-11-21
- Besvarad
- 2000-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:229
av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Anna Lindh om assyrier/syrianer i TurkietEnligt uppgifter som bekräftats av UD ska den syriansk-ortodoxa prästen som uttalade sig i den turkiska tidningen Hurriyet den 3 oktober 2000 om folkmordet på armenier och assyrier/syrianer nu åtalas. Anledningen är att han uttalat att även assyrier/syrianer mördats under folkmordet 1915. För detta ska han nu ställas inför rätta i säkerhetsdomstol i Diyarbakir den 21 december 2000 för statsfientlig verksamhet och förräderi.
Trots att Turkiet skrivit under många överenskommelser om mänskliga rättigheter ser man nu att man fortfarande åtalar människor enbart på grund av deras åsikter. Assyriska/syrianska folket har aldrig använt våld i Turkiet för sina mänskliga och demokratiska rättigheter. Den kvarvarande spillran av gruppen kommer nu söka möjligheter att fly. Att ställa gruppens företrädare inför åtal skrämmer folket till flykt.
I dag finns ca 60 000 assyrier/syrianer i Sverige och bara 2 000 i sydöstra Turkiet. I Turkiet har gruppen levt i kläm mellan turkisk militär och kurdiska grupper.
Sverige har ett mycket gott anseende i världen som en nation som kämpar mot förtryck och för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet. Det är viktigt att demokratiska stater som Sverige med kraft och tydlighet reagerar mot de länder som systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna. Det är angeläget att Sverige som är hemvist för många av de som tvingats fly från sin hembygd, markerar sitt engagemang för en utsatt folkgrupp.
Min fråga:
Avser utrikesministern att i EU och/eller i direkt kontakt med den turkiska regeringen uppmärksamma det assyriska/syrianska folkets situation i Turkiet med anledning av om åtalet mot Yusuf Akbulut?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:229 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på frågorna 2000/01:228 om mänskliga rättigheter i Turkiet och 229 om assyrier/syrianer i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra för att Turkiet ska uppfylla kraven på mänskliga rättigheter genom att bl.a. förmå Turkiet att lägga ned åtalet mot Yusuf Akbulut. Yilmaz Kerimo undrar om jag i EU och/eller i kontakt med den turkiska regeringen avser att uppmärksamma det assyriska/syrianska folkets situation med anledning av åtalet mot Yusuf Akbulut. Jag avser att besvara bägge frågorna i detta svar.
Åtalet mot den syrianske prästen Yusuf Akbulut innebär enligt den svenska regeringens syn en kränkning av hans åsikts- och yttrandefrihet. Detta har vi påtalat för den turkiska regeringen. I samband med mitt besök i Turkiet den 17 november tog jag bl.a. upp åtalet mot Akbulut med den turkiska regeringen.
I det förslag till partnerskap som presenterades den 8 november föreslår EU-kommissionen ett antal prioriteringar som berör området mänskliga rättigheter och demokrati. Den svenska regeringen kommer att verka för att den turkiska regeringen kommer att ta till sig dessa prioriteringar. Följande förslag från kommissionen är i detta sammanhang av särskilt intresse:
- avskaffa legala hinder som förhindrar turkiska medborgare att använda modersmål i TV- och radiosändningar,
- förbättra situationen i sydöstra Turkiet i syfte att öka ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter för alla medborgare,
- garantera att alla individer kan utöva sina mänskliga rättigheter utan diskriminering,
- avskaffa undantagstillståndet i sydöstra Turkiet,
- avskaffa lagar som förhindrar utövandet av kulturella rättigheter för alla medborgare oavsett ursprung, även inom utbildningens område.
Assyrier, syrianer och andra minoriteter hör till de grupper som har mest att vinna på att partnerskapets prioriteringar genomförs. Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra minoriteternas ställning i enlighet med internationella åtaganden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
