Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

assyrierna i Turkiet

Skriftlig fråga 1999/2000:387 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-15
Besvarad
1999-12-22
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 1999/2000:387

 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om assyrierna i Turkiet

Under och efter Turkiets utrikesminister Ismail Cems besök i Sverige har medierna tagit upp minoriteternas situation i Turkiet. I huvudsak har det endast varit kurdernas situation som diskuterats. Men det finns även andra etniska minoriteter i Turkiet, exempelvis assyrier/syrianer som är minst lika förtryckta som kurder. Under årtionden har de utsatts för massakrer, tvångsförflyttningar och dessutom blivit offer för tvångsislamisering av både kurder och turkar. Det finns således anledning att även diskutera assyriernas situation.

Assyrier, som bott i det nuvarande turkiska gränsområdet sedan flera tusen år tillbaka, är en minoritet som också bör nämnas speciellt i de sammanhang när det gäller Turkiets behandling av minoriteter. Assyrierna är exempelvis inte tillåtna att tala sitt eget språk, ha egna skolor, praktisera sin kultur och sina traditioner. De blir också förföljda på grund av sin kristna tro.

Med anledning av de förhandlingar som nu förs med Turkiet inom EU:s ram är min fråga till utrikesministern:

Hur tänker utrikesministern i sina samtal med representanter för den turkiska regeringen beakta frågan om assyriernas situation, dvs mänskliga rättigheter, kulturarv och egendom?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:387 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 22 december

Svar på frågorna 1999/2000:366 om assyriers/syrianers situation i Turkiet, 378 om assyrier/syrianer och 387 om assyrierna i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Inger Lundberg, Yilmaz Kerimo och Margareta Viklund har frågat mig om Sverige i överläggningar med Turkiet inom EU också beaktar assyriers/syrianers mänskliga rättigheter, kulturarv och egendom.

Situationen för de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa i Turkiet är otillfredsställande, inte minst på grund av att de drabbats av den konflikt som råder i de sydöstra delarna av landet. Detta framgår bl.a. av EU-kommissionens översynsrapport om Turkiets anpassning till EU som presenterades första gången 1998. Kommissionen konstaterar att de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa inte erkänns som en religiös minoritet, i motsats till de som regleras i Lausannefördraget, och att deras verksamhet är utsatt för påtryckningar från olika håll.

Tyvärr tyder inte mycket på att läget har förbättrats under 1999. Vid en resa i sydöstra Turkiet den 16@19 oktober i år kunde representanter från EU-ambassaderna, däribland Sverige, konstatera att de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa bl.a. hade svårt att erhålla byggnadstillstånd för nödvändig renovering av sina kloster. Dessa byggnader är en del av Turkiets och världens kulturarv och jag utgår ifrån att det även ligger i den turkiska regeringens intresse att bevara dem.

De assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa, liksom andra religiösa minoriteter, ska givetvis ha möjlighet att utöva sin religion och få kunskap om sin historia och sina traditioner var de än bor. Dessa grundläggande principer slås fast i en rad internationella instrument som behandlar nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, bl.a. FN:s deklaration om nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter från 1992.

Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra minoriteternas ställning i enlighet med internationella åtaganden.

Det är min förhoppning att beslutet vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10@11 december att ge Turkiet status som kandidatland kan leda till konkreta förbättringar för alla i Turkiet, även de assyriskt kristna och de syrisk-ortodoxa. Regeringen avser i detta sammanhang verka för att EU, i de nya instrument som beslutades i Helsingfors, ställer konkreta krav på åtgärder som förbättrar minoriteternas ställning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.