assistansersättningen
Skriftlig fråga 1998/99:313 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-03
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
I Billesholm finns en liten flicka som heter Tanja och är 11 år gammal. Tanja är utecklingsstörd och är i stort behov av personlig assistent också under skoltid. Detta är en trygghet som hon också haft tidigare genom assistenten Susanne som känner Tanjas behov och vanor. Det tog assistenten lång tid innan hon ens kunde tyda signalerna från Tanja, och man kan bara med stor träning uppfatta ett ja eller nej från Tanja om man känner henne mycket väl.
Nu har Tanja nekats detta fortsatta stöd i skolan men föräldrarna har överklagat beslutet och nu rullar historien vidare till ett troligt prejudikat i denna fråga. En oerhört slitsam process som utifrån Tanjas situation är inhuman både för hennes skull men också för hela familjen.
Min fråga gäller inte exemplet med Tanja utan en generellt ställd fråga till socialministern om att återinföra de regler som tidigare gällde LASS (lagen om assistentersättning) och LSS (lagen om service och stöd). Inga ekonomiska kriser kan frånta politikerna ansvaret att garantera dessa utsatta grupper det de har rätt att kunna kräva för ett någorlunda likvärdigt liv. Det handlar om ett medmänskligt synsätt.
Ämnar socialministern agera för att åter garantera funktionshindrade rätten till personligt assistent enligt de riktlinjer som fanns före våren 1995 och som innebar rätten till personlig assistent också under skoltid?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:313 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 10 februari
Cristina Husmark Pehrsson har ställt en fråga till mig om jag avser att agera för att åter garantera funktionshindrade rätten till personlig assistent enligt de riktlinjer som fanns före våren 1995 och som innebar rätten till personlig assistent också under skoltid.
Den förändring som gjordes i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) år 1995 innebär att en person som är berättigad till assistansersättning inte själv kan vara arbetsgivare för en anhörig assistent som den ersättningsberättigade delar hushåll med. Jag utgår från att frågeställaren i stället avser de ändringar i LASS som skedde under år 1996 med anledning av proposition 1995/96:146 angående bl.a. avgränsningen mot vissa kommunala verksamheter.
Personlig assistans är ett mycket bra och betydelsefullt stöd för både barn och vuxna med mycket stora funktionshinder. Insatsen är omfattande och fortfarande relativt ny. Det är därför naturligt om reglerna kan behöva justeras allteftersom erfarenheterna visar på behov av detta. När LSS och LASS infördes uttalade dåvarande socialministern i propositionen (1992/93:159) Stöd och service till vissa funktionshindrade att personlig assistans till barn enbart är avsedd för barn som är mycket vårdkrävande och för vilka föräldraansvaret tillsammans med annan omsorg i t.ex. barnomsorg och skola inte räcker till.
Insatsen personlig assistans har aldrig varit avsedd att ersätta personal som behövs för att driva en kommunal verksamhet. Assistansen skall tillgodose den enskildes personliga behov av stöd och service. Om barnets behov av särskilt stöd inte kan tillgodoses med ordinarie resurser i den kommunala verksamheten bör det i första hand vara ett ansvar för verksamhetens huvudman att tillföra de extra resurser som behövs. Denna skyldighet åligger kommunerna enligt annan lagstiftning, i detta fall skollagen.
Avsikten med den förändring som gjordes var inte att försämra det praktiska stödet till barnen och inte heller att helt ta bort den personliga assistansen. Av 4 § 2 stycket i LASS framgår också att personlig assistans med assistansersättning kan lämnas i speciella situationer. Sådana situationer kan t.ex. vara där barnets funktionshinder innebär särskilda svårigheter att kommunicera med andra än assistenten eller där det med hänsyn till barnets hälsotillstånd behövs en personlig assistent.
Den förändring som gjordes år 1996 i fråga om avgränsningen till kommunal verksamhet gäller dessutom endast LASS. Även i de fall assistansersättning inte utgår enligt LASS kan kommunen fortfarande tillhandahålla en eller flera personliga assistenter enligt LSS för personligt stöd och service till barnet såväl i hemmet som i skolan som alternativ till stöd i form av t.ex. elevassistent i skolan.
Införandet av personlig assistans och assistansersättning är en reform som har betytt mycket för många funktionshindrade och det är angeläget att den fungerar så som avses både när det gäller barn och vuxna. Jag bedömer att det för närvarande inte finns någon anledning att göra några förändringar i LSS eller LASS eftersom det finns möjlighet till personlig assistans och assistansersättning under skoltid i vissa situationer. Jag kommer dock att noga följa utvecklingen och om det behövs återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

