Assistansbehov

Skriftlig fråga 2015/16:1178 av Anders W Jonsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-02
Överlämnad
2016-05-03
Anmäld
2016-05-10
Svarsdatum
2016-05-11
Sista svarsdatum
2016-05-11
Besvarad
2016-05-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Sedan en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som prejudicerar att Försäkringskassan framöver inte behöver ge assistansbidrag för annat än det vardagliga behovet av hjälp med hygien, måltider, klädsel och kommunikation hos de psykiskt funktionshindrade finns det barn och unga med stora assistansbehov som står utan hjälp. Bland annat är barn med behov av avancerad vård i hemmet, exempelvis de med andningssvårigheter, inte längre garanterade assistenter betalda av Försäkringskassan. Enligt domslutet är det i stället en fråga för sjukvården.

Domen skapar en orimlig livssituation för de familjer vars barn exempelvis har trakeostomi och andningssvårigheter och är i ständigt behov av övervakning. Hur ska dessa barn slippa vara kvar på sjukhuset i onödan, och hur ska barn, oavsett var de bor i landet, bli garanterade samma möjligheter?

 

Vad tänker statsrådet göra åt detta?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1178 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/03212/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1178 av Anders W Jonsson (C) Assistansbehov

Anders W Jonsson har frågat mig hur barn som exempelvis har trakeostomi och andningssvårigheter och är i ständigt behov av övervakning ska slippa vara kvar på sjukhuset i onödan, och hur barn, oavsett var de bor i landet, ska bli garanterade samma möjligheter?

Bakgrunden till frågan är en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2015 som anger att för att vara berättigad till assistansersättning för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättningar, krävs en psykisk funktionsnedsättning.

Med anledning av hur frågan ställts vill jag först förtydliga att enligt 51 kap. 5 § socialförsäkringsbalken så lämnas inte assistansersättning för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det finns dock situationer där gränsdragningen mellan vad som är egenvård och vad som är sjukvård inte är helt tydlig.

I övrigt vill jag betona att alla kvinnor och män, flickor och pojkar som har behov av stöd och service har rätt till detta genom den lagstiftning som finns i vårt land. Och då tänker jag närmast på socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. För LSS gäller att personen måste tillhöra någon av personkretsarna som anges i lagen och att behoven inte tillgodoses på annat sätt. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de invånare som bor eller vistas i kommunen får den hjälp de behöver om behovet inte kan tillgodoses på annat.

Barn med behov av stödinsatser kan således få andra insatser än personlig assistans via den statliga assistansersättningen. Det kan också uppstå situationer när behovet av insatser övergår från att vara s.k. egenvård till att vara en insats som hälso- och sjukvården har ansvar för.

Jag är dock medveten att det finns brister i de insatser som lämnas enligt LSS och de brister som assistansersättningen rymmer. Jag har därför tagit initiativ till att det ska genomföras en översyn av insatser enligt LSS och assistanserättningen. Det pågår för närvarande ett intensivt beredningsarbete av direktiv till en sådan utredning inom Regeringskansliet. Så snart detta arbete är avslutat kommer direktiven för utredningen att beslutas.

Stockholm den 11 maj 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.