arvoden till förtidspensionerade

Skriftlig fråga 1998/99:351 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-11
Anmäld
1999-02-16
Besvarad
1999-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:351 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om arvoden till förtidspensionerade

den 11 februari

Vid flera tillfällen har riksdagen haft anledning att behandla frågan om i vilken utsträckning förtidspensionerade skall kunna ta arvoderade politiska uppdrag. Vid varje tillfälle har uttalandena varit positiva, då utskottet ansett det värdefullt att funktionshindrade och människor med kroniska sjukdomar skall kunna delta i politiken. Det är alltså en fråga om demokrati.

Den 1 januari ändrades reglerna så att de personer som nu förtidspensioneras får ha en inkomst upp till 1/8 årslön som arvode från politiska uppdrag (i stället för det tidigare generella beloppet på 6 000 kr/år).

Trots detta uppstår problem eftersom försäkringskassorna anser att regeln inte gäller, eller inte kan tillämpas när någon har förtidspension eller har mindre del av ett helt sjukbidrag. Det råder också oklarheter om de som blev förtidspensionärer före den 1 januari skall omfattas av reformen. Här kan bedömningarna variera från kassa till kassa.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser regeringen att ta för initiativ för att sjuka och funktionshindrade mot arvode skall kunna delta i det politiska livet?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:351 besvarad av Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Svar på fråga 1998/99:351 om arvoden till förtidspensionerade
    Statsrådet Maj-Inger Klingvall

 

Ulla Hoffmann har frågat mig vad regeringen avser att ta för initiativ för att sjuka och funktionshindrade som är förtidspensionerade mot arvode skall kunna delta i det politiska livet.

Ulla Hoffmann ställer frågan mot bakgrund av att riksdagen vid flera tillfällen haft anledning att behandla frågan om i vilken utsträckning förtidspensionerade skall kunna ta arvoderade politiska uppdrag. Vid varje tillfälle har uttalandena varit positiva då utskottet ansett det värdefullt att funktionshindrade och människor med kroniska sjukdomar skall kunna delta i politiken. Vidare framhåller Hoffmann att reglerna ändrades den 1 januari i år så att de personer som nu förtidspensioneras får ha en inkomst upp till en åttondel i årslön som arvode från politiska uppdrag. Hoffmann uppger att trots detta uppstår problem, eftersom försäkringskassorna anser att regeln inte gäller, eller inte kan tillämpa den när någon har förtidspension eller har mindre del av ett sjukbidrag. Vidare uppger hon att oklarheter skulle råda om de som blev förtidspensionärer före den 1 januari i år skulle omfattas av reformen.

Som Ulla Hoffmann uppgivit har det fr.o.m. den 1 januari i år skett en förändring av i vilken omfattning förtidspensionärer med hel förtidspension kan utföra visst arbete, ha olika uppdrag etc. Genom att det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension är helt eller i det närmaste helt nedsatt har personer möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i t.ex. ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till förtidspension ifrågasätts.

Vid bedömningen av om den försäkrade trots viss begränsad arbetsförmåga är berättigad till hel förmån har Riksförsäkringsverket (RFV) i allmänna råd rekommenderat att försäkringskassan i sin helhetsbedömning av arbetsförmågan beaktar följande. För arbetstiden bör utgångspunkten vara ett heltidsarbete i den sysselsättningen, ett uppdrag eller ett förvärsarbete den försäkrade kan utföra. Arbetstiden bör inte överstiga cirka en åttondel av den normala arbetstiden. Arbetsinkomst som inte överstiger cirka en åttondel av den normala inkomsten vid arbete på heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör i regel inte påverka rätten till hel förmån.

RFV rekommenderar också att försäkringskassan vid bedömning av arbetsförmågan bortser från aktiviteter som kan jämföras med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.

Genom nämnda regelförändring har många av de situationer när reglerna kunde verka hämmande på den försäkrades vilja att aktivera sig i mindre omfattande arbete eller uppdrag fått en lösning.

Avslutningsvis vill jag också framhålla att frågan om stimulans i arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv på grundval av Förtidspensionsutredningens betänkande Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.