Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Artskyddsförordningens inverkan på skogsbruket

Skriftlig fråga 2016/17:251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-27
Överlämnad
2016-10-27
Anmäld
2016-10-28
Svarsdatum
2016-11-09
Besvarad
2016-11-09
Sista svarsdatum
2016-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Artskyddsförordningens inverkan på skogsbruket(pdf, 69 KB)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Under de senaste åren har frågan om brister i artskyddsförordningen aktualiserats. I ett antal uppmärksammade fall har skogsbrukare förbjudits att genomföra planerade skogsavverkningar. De ansvariga myndigheterna har hänvisat till att arter som är skyddade genom artskyddsförordningen finns närvarande i markerna och att avverkning därför inte kan tillåtas. Det är uppenbart att artskyddsförordningen är utformad på ett sådant sätt, att det finns en överhängande risk för att verksamheten i våra ursprungsnäringar avsevärt försvåras. Detta har också påtalats för regeringen av generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att göra nödvändiga förändringar i artskyddsförordningen, så att svenska skogsbrukare ska kunna genomföra avverkningar?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:251 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2016/02533/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Artskyddsförordningens inverkan på skogsbruket

Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat statsrådet Sven-Erik Bucht vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att göra nödvändiga förändringar i artskyddsförordningen, så att svenska skogsbrukare ska kunna genomföra avverkningar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill inleda med att regeringen har en hög ambition när det gäller arbetet med biologisk mångfald. Miljömålen ska nås, vilket bland annat innebär att naturtyper och arter knutna till skogslandskapet ska ha gynnsam bevarandestatus och en tillräcklig genetisk variation.

Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Artskyddsförordningen, som är meddelad med stöd av miljöbalken, innehåller såväl bestämmelser som genomför EU:s naturvårdsdirektiv (fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet) som rent nationella bestämmelser. Sverige är som EU-medlem så klart angeläget att följa de regler som EU-länderna gemensamt har beslutat om. Syftet med naturvårdsdirektiven är framför allt att skapa möjligheter för arter och livsmiljöer att uppnå och behålla en gynnsam bevarandestatus samt att undvika att åtgärder och verksamheter riskerar att försämra denna status. Bestämmelserna gäller även skogsbruksåtgärder.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har den 21 juni 2016 beslutat om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Riktlinjerna ska vara ett stöd till både Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i handläggningen av ärenden där skogsbruksåtgärder berör fridlysta arter. I en skrivelse till regeringen har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedömt att det finns behov av att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker (M2016/01731/Nm). Myndigheterna konstaterar i skrivelsen att tillämpningen av artskyddsförordningen såvitt avser skogsbruket har dröjt. Regeringen anser att riktlinjerna är ett viktigt steg i arbetet för att skydda fridlysta arter i skogen. Frågan om huruvida en översyn av artskyddsförordningen (2007:845) och dess tillämpning ska genomföras bereds i Regeringskansliet.

Stockholm den 9 november 2016

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.