Arresterade kurdiska barn i Turkiet
Skriftlig fråga 2005/06:2059 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-25
- Besvarad
- 2006-09-08
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 augusti
Fråga 2005/06:2059 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Arresterade kurdiska barn i Turkiet
Den 28 mars i år genomfördes en stor demonstration i Diyarbakir i Turkiet. Vid denna demonstration arresterades 217 kurdiska barn som inte deltog i demonstrationen utan var på väg till skolan. En ung jurist som fanns på plats följde med barnen till häktet för att förhindra att barnen misshandlades. Han fann att i fängelset trängdes dessa 217 barn bakbundna till händer och fötter. Flera hade blåmärken, sår och brutna armar. Det finns bilder och andra dokument som visar hur barnen behandlats. Självklart strider detta mot de mänskliga rättigheterna och de FN-konventioner som Turkiet undertecknat.
Den 31 maj släpptes de sista 15 barnen. Samtliga 217 står fortfarande åtalade och ska ställas inför rätta. Det är uppenbart att den behandling som barnen utsattes för inte bara strider mot olika konventioner så till vida att man inte får hålla barn fängslade på det vis som skett. Behandlingen har dessutom varit grym @ för att inte säga sadistisk. En behandling som kommer att fortsätta om barnen döms till fängelse, där misshandel, tortyr och våldtäkter är vanligt förekommande.
Min fråga till utrikesminister Jan Eliasson är:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att förmå Turkiet att tillämpa FN:s konvention om mänskliga rättigheter @ i synnerhet när det gäller att respektera barns rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2059 besvarad av Jan Eliasson
den 8 september
Svar på fråga 2005/06:2059 om arresterade kurdiska barn i Turkiet
Utrikesminister Jan Eliasson
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå Turkiet att tillämpa FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet när det gäller att respektera barnets rättigheter.
Barn hörde till de mest utsatta och utnyttjade grupperna i samband med de våldsamma upploppen i mars, i bland annat Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Fem barn dödades. Jag beklagar detta djupt. Uppgifter finns också om att bland de omkring 200 personer under 18 år som greps utsattes många för allvarliga övergrepp och misshandel. Ett tungt ansvar vilar i sådana fall på de turkiska myndigheterna som naturligtvis ska skydda frihetsberövade barn.
Advokatsamfundet i Diyarbakir har anmält 72 fall av övergrepp till åklagarmyndigheten, varav 35 nu undersöks för eventuellt åtal. Det turkiska parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter har också besökt Diyarbakir för att informera sig. Samtliga barn är, som Ulla Hoffmann nämner, släppta sedan länge. För vissa av dem väntar dock rättegångar som förutses inledas i september i år.
Barn har också på andra sätt fallit offer för oroligheterna i sydöstra Turkiet. Flera attentat, som varit medvetet riktade mot barn, har under det gångna året utförts av en organisation med kopplingar till den av EU terroriststämplade gruppen PKK. Detta är självfallet oacceptabelt.
Turkiet har ratificerat FN:s barnkonvention och sålunda förbundit sig att följa den. Man har också genomfört en på många sätt imponerande reformprocess under de senaste åren. Det var bland annat denna positiva utveckling som låg till grund för EU:s beslut förra året att inleda medlemskapsförhandlingar. Detta ökar naturligtvis förväntningarna ytterligare på hur respekten för att mänskliga rättigheter efterlevs kan förbättras.
Turkiet har också reviderat sin lagstiftning på det område som handlar om barn som misstänks, åtalas för eller befunnits skyldiga till att ha begått brott. Lagstiftningen är nu väl överensstämmande med barnkonventionen och har bland annat medfört att de barn som åtalades efter upploppen prövas av speciella barndomstolar. Dock återstår en hel del innan den reviderade lagstiftningen till fullo tillämpas som den bör. För att underlätta detta har EU bland annat finansierat utbildning för olika delar av rättssystemet och polisen.
Barn över tolv år är straffmyndiga i Turkiet men i enlighet med såväl FN:s barnkonvention som den nationella lagstiftningen ska barn erbjudas alternativa strafformer till fängelse. Häktade och fängslade barn ska alltid hållas åtskilda från vuxna. I nuläget finns dock endast två ungdomsfängelser i landet, varav inget i sydöstra Turkiet. Flera fängelser har emellertid separata ungdomssektioner.
Självklart kommer Sverige både bilateralt och inom EU att fortsätta bevaka att Turkiet lever upp till sina förpliktelser enligt FN:s barnkonvention. Det gäller i såväl de nu aktuella fallen, som i rättssystemets hantering av barn i allmänhet. Sverige framhåller vikten av att Turkiet uppfyller sina internationella åtaganden, både i våra bilaterala kontakter och inom EU. Situationen för de barn som fängslades i Diyarbakir har Sverige tagit upp med Turkiet på såväl tjänstemanna- som ministernivå.
Ett framtida EU-medlemskap utgör den starkaste drivkraften för fördjupad demokratisering och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet. Frågan om respekt för barns rättigheter tas alltid upp av EU inom ramen för medlemskapsförhandlingarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.