Armenier från Syrien

Skriftlig fråga 2015/16:1192 av Shadiye Heydari (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-04
Överlämnad
2016-05-10
Anmäld
2016-05-11
Svarsdatum
2016-05-18
Sista svarsdatum
2016-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen som nu. FN räknar med att ca 60 miljoner människor är på flykt.

Omvärldens misslyckande och agerande i förhållande till det syriska inbördeskriget är en av anledningarna till Daish/IS fortsatta närvaro och framfart i området.

Inbördeskriget i Syrien och Irak har tvingat mer än 4 miljoner syriska armenier, kristna, alaviter, araber, yezidikurder och yarsankurder att lämna sina hem.

Majoriteten av flyktingarna befinner sig i grannländerna Libanon och Jordanien. Konflikten i Syrien är nu inne på sitt femte år, men en stabil politisk lösning är fortfarande avlägsen. Hittills har över 200 000 människor mist livet, många av dem barn. Andra har blivit allvarligt skadade, traumatiserade och nästan 12 miljoner människor har fördrivits från sina hem flera gånger om.

I en krigssituation gör man allt för att hitta en utväg för att rädda sig själv och sin familj från att bli massakrerad. Regeringen i Armenien erbjöd pass till syriska armenier. De som fick nya pass visste inte att detta gav dem ett armeniskt medborgarskap. Även armeniska kyrkan i Aleppo ansökte om armeniska pass för sina kristna församlingsmedlemmar för att kunna rädda deras liv när de skulle fly landet.

Människosmugglare ordnade också armeniska pass. De som på olika sätt fick nya pass trodde att passet bara var en biljett till ett nytt land i Europa, men de visste inte om att passet gjort dem till armeniska medborgare. Jag träffade representanter för de armenier som kommer från Syrien. De beskrev för mig den oro de känner på grund av hur Migrationsverket behandlar deras ansökan. Många av de armenier som får besked om utvisning i dag har bott i Sverige i mer än tre år.

De försöker bygga ett nytt liv här i Sverige. Barnen har gått i svensk skola och byggt upp nya relationer. En utvisning skulle innebära stor psykisk påfrestning för en familj och då särskilt för barnen som blir tvungna att börja om i ett nytt land. Syriska armenier vill att Sverige ser dem som syriska medborgare. I Tyskland, Österrike och vissa andra EU-länder räcker det med att bevisa att man är från Syrien för att få uppehållstillstånd. Man tittar inte på etnisk bakgrund eller om någon har ett extra pass på grund av sin etniska bakgrund. Varför ser man dem inte som syriska medborgare och låter dem stanna i Sverige? Varför gör Sverige inte som exempelvis Tyskland och Österrike?

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka generella åtgärder är ministern beredd att vidta när det gäller de syriska armeniernas ärenden?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1192 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/03702/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1192 av Shadiye Heydari (S) Armenier från Syrien

Shadiye Heydari har frågat mig vilka generella åtgärder jag är beredd att vidta när det gäller de syriska armeniernas ärenden.

Den som söker asyl i Sverige får sitt skyddsbehov prövat utifrån omständigheterna i det enskilda fallet i enlighet med utlänningslagen.

Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarnas uppgift att självständigt ta ställning till om det finns grund för uppehållstillstånd i Sverige. Som statsråd varken ska eller får jag ingripa i detta arbete eller påverka ansvariga myndigheter i deras handläggning av enskilda ärenden.

Skyddsbehovet för en person som söker internationellt skydd i Sverige ska bedömas i förhållande till det land som personen är medborgare i. Vem som ska anses som medborgare i ett visst land avgörs av det landets lagstiftning.

Om någon har flera medborgarskap gäller som huvudregel att han eller hon ska få skydd i ett av dessa länder. Det är först när en person inte erbjuds nationellt skydd i något av sina medborgarskapsländer som denne kan få internationellt skydd i ett annat land.

Det nuvarande regelverket ger goda förutsättningar för en rättssäker prövning och svarar mot höga krav på rättssäkerhet. Jag ser därför inte behov av att vidta några generella åtgärder med anledning av Shadiye Heydaris fråga.

Stockholm den 18 maj 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.