arkitektutbildningen
Skriftlig fråga 1998/99:613 av Gustavsson, Åke (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-05-07
- Besvarad
- 1999-05-12
- Anmäld
- 1999-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Riksdagen antog förra året för första gången ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. I programmet slås fast att kvalitet och skönhetsaspekter inte skall underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Riksdag och regering konstaterade att arkitektutbildningen på olika sätt måste förnyas för att bättre svara mot de nya kompetensbehoven. Bakgrunden är bl.a. att gränserna mellan de olika arkitekternas arbetsområden tenderar att alltmer gå in i varandra liksom att arbetsmarknaden för arkitekter har förändrats i väsentliga avseenden.
Högskoleverket har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera arkitektutbildningen. För en tid sedan lämnades en rapport. I rapporten sägs bl.a.: Utbildningen bör förlängas från fyra och ett halvt till fem år. Diskussionen om visioner och mål för arkitektutbildningen är otillräcklig. Landets arkitektskolor bör profilera sig mer. Kraven på studenterna bör höjas i hela utbildningen. Studietiderna är för långa och för få studenter avlägger examen. För få lärare och forskare är kvinnor. Vidareutbildningen är viktig, inte minst för högskolornas kontakt med näringslivet.
Jag vill fråga utbildningsminister Thomas Östros:
Vad avser utbildningsministern att göra för att på sitt ansvarsområde förverkliga de många goda idéerna i handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:613 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 12 maj
Åke Gustavsson har frågat mig vad jag avser att göra för att på mitt ansvarsområde förverkliga de många goda idéerna i handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design.
Högskoleverket har utöver det nyligen redovisade uppdraget att se över arkitektutbildningen, även fått i uppdrag att utreda designutbildningarna inom högskolan. I det uppdraget ingår bl.a. att undersöka möjligheterna för ett utökat samarbete dels mellan design- och arkitektutbildningarna, dels mellan dessa utbildningar och organisationer, myndigheter och näringsliv. I uppdraget ingår även att komma med förslag om förändringar t.ex. vad gäller utbildningarnas innehåll, omfattning och organisation. Högskoleverket skall också kartlägga forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom dessa områden. Uppdraget rörande arkitektutbildningen redovisades den 31 mars 1999 tillsammans med en kartläggning av designutbildningen. Designutbildningsuppdraget skall slutligen redovisas den 30 juni 1999.
De förslag som Högskoleverket har lämnat rörande arkitektutbildningens längd och målbeskrivning i examensordningen i högskoleförordningen (1993:100, bil. 2) är frågor som det ankommer på regeringen att fatta beslut om. Dessa bereds i vanlig ordning inom Regeringskansliet. I övrigt ankommer det på de berörda lärosätena själva att vidta åtgärder med anledning av det som sägs i Högskoleverkets rapport. Det gäller precis som Åke Gustavsson nämner i sin fråga bl.a. visioner och mål, profilering, examinationsfrekvens, jämställdhetsaspekter och behovet av vidareutbildning för arkitekter.
I handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117) framhåller regeringen att utbildningen inom arkitektur och design visserligen håller en hög kvalitet men att det finns ett behov av att den breddas. Dessutom bör inslagen av design och formgivning öka inom ingenjörs- och ekonomutbildningarna.
I 1997 års budgetproposition anslogs 4 miljoner kronor för samarbetsprojekt inom designområdet mellan konstnärliga och tekniska utbildningar och näringslivet. Samma belopp har anslagits även för budgetåren 1998 och 1999. De högskolor som erhåller medel för detta är Göteborgs universitet, Umeå universitet och Konstfack. Projekten skall genomföras så att erfarenheterna långsiktigt tas till vara i högskolans verksamhet. De skall slutgiltigt redovisas efter budgetåret 1999.
Nämnda utredningsuppdrag och projekt har alla anknytning till handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design. De goda idéerna i handlingsprogrammet är givetvis vägledande i beredningsarbetet av frågor som rör utbildning inom arkitektur, formgivning och design inom mitt ansvarsområde.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.