Arbetsvillkoren för utländska bärplockare i Sverige
Skriftlig fråga 2008/09:1190 av Brink, Josefin (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-09-01
- Anmäld
- 2009-09-03
- Besvarad
- 2009-09-15
- Svar anmält
- 2009-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 september
Fråga
2008/09:1190 Arbetsvillkoren för utländska bärplockare i Sverige
av Josefin Brink (v)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Förra veckan strejkade 200 thailändska bärplockare i Luleå. Arbetarna har rekryterats av bemanningsföretag i Thailand och utlovats löner som de inte alls kommit i närheten av i Sverige. Vissa arbetare har enligt uppgifter i medierna inte tjänat en krona eftersom det inte finns tillräckligt med bär i skogarna. Många har skuldsatt sig för att resa till Sverige, pantsatt sina risodlingar eller lånat pengar av ockrare. Trots det dåliga bäråret så har 7 155 personer fått säsongsarbetstillstånd i år enligt Migrationsverket. Det är nästan dubbelt så många som förra året.
Reglerna för bärplockare ändrades 2007 vilket gör att bärplockare inte omfattas av samma lagar och regler som andra arbetskraftsinvandrare. I och med reglerna från 2007 är bärplockarna anställda av bemanningsföretag i sina hemländer, och därmed slipper bäruppköparna i Sverige allt arbetsgivaransvar. Personer som kommer till Sverige för att jobba inom andra yrken än bärplockare ska vara garanterade en inkomst som ligger i nivå med kollektivavtal och omfattas av villkoren som gäller för alla andra som jobbar i Sverige. Dessutom måste deras arbetsgivare kontakta facket för att inhämta yttrande om vilka arbetsvillkor som ska gälla. Just bärplockarna har däremot inte rätt till detta. Bärplockningen i Sverige har förändrats och fått en industriell karaktär och reglerna måste därför skärpas upp för att förhindra att människor utnyttjas.
Mot bakgrund av det som anförs vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att se till att bärplockare får rätt till de arbetsvillkor som gäller för övriga arbetskraftsinvandrare?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1190 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2008/09:1190 Arbetsvillkoren för utländska bärplockare i Sverige
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Josefin Brink har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att se till att bärplockare får rätt till de arbetsvillkor som gäller för övriga arbetskraftsinvandrare.
Jag har i tidigare frågesvar och svar på interpellationer på samma tema konstaterat att samma regler på arbetsmarknadsområdet enligt utstationeringslagen är tillämpliga på de thailändska bärplockarna som på andra utstationerade arbetstagare. Det rör sig om lagregler på exempelvis arbetsmiljö- och arbetstidsområdet och delar av semesterlagen. Några regelförändringar har inte skett som särskilt påverkar utländska bärplockare.
Vi har ingen minimilönelagstiftning i Sverige. Lönefrågor hanteras av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. Detta är en grundbult i den svenska arbetsmarknadsmodellen. När det gäller lönevillkor är det i enlighet med denna svenska modell arbetstagarorganisationernas uppgift att se till att utstationerade arbetstagare i Sverige inte arbetar för löner som är oacceptabelt låga. Tyvärr tvingas jag dock konstatera att någon arbetstagarorganisation tidigare inte har engagerat sig för att tillvarata bärplockarnas intressen mot sina arbetsgivare.
Den situation som beskrivits rörande de thailändska bärplockarna gör mig bekymrad och jag delar uppfattningen att man måste försöka komma till rätta med den. Jag har dock svårt att se att verkningsfulla åtgärder kan vidtas inom mitt ansvarsområde utan att man samtidigt gör betydande ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen, där parterna har huvudansvaret för regleringen av lön och andra anställningsvillkor.
Enligt de nya regler om arbetskraftsinvandring som trädde i kraft i fjol ska säkerställas att utlänningen kan försörja sig på det aktuella arbetet och att löner och andra anställningsvillkor följer vad som gäller på den svenska arbetsmarknaden. I detta sammanhang ska svenska kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen tjäna som vägledning. Även här har arbetstagarorganisationerna en viktig roll som samrådspartner gentemot Migrationsverket i dess beslutsfattande.
Något kollektivavtal som kan tjäna som referens inom bärnäringen finns dock inte. Migrationsverket är i stället hänvisat till att inhämta underlag kring rådande branschpraxis på området, något som också visat sig vara svårt. Migrationsverket kommer dock under hösten att hålla sin årliga uppföljning av hur samarbetet med bärindustrin fungerat under året. Till denna uppföljning bjuds både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer in. Det är min förhoppning att berörda parter kan finna formerna för ett samrådsförfarande när det gäller de utländska bärplockarna som fungerar på ett tillfredsställande sätt och som kan bilda förutsättningar för att den nu aktuella situationen inte uppstår i framtiden. Jag välkomnar också de initiativ LO nu tycks ha tagit för att reglera villkoren i bärbranschen, vilket bör ge goda förutsättningar för att liknande situationer inte uppstår i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.