arbetstillstånd för asylsökande

Skriftlig fråga 2001/02:945 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-22
Anmäld
2002-04-02
Besvarad
2002-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 mars

Fråga 2001/02:945

av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om arbetstillstånd för asylsökande

I utlänningsförordningen 4 kap. 3a § finns en bestämmelse som ger Migrationsverket möjlighet att undanta asylsökande från skyldigheten att ha arbetstillstånd om verket bedömer att beslut inte kommer att kunna fattas inom fyra månader från ansökan. För närvarande är verkets genomsnittliga handläggningstider i asylärenden dessvärre betydligt längre än så. I kommissionens direktivförslag Miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna stadgas i artikel 13 att medlemsstaterna inte får neka de sökande och deras medföljande familjemedlemmar tillträde till arbetsmarknaden under längre tid än sex månader från det att de lämnade in sin ansökan. Här är det alltså fråga om en automatik i rätten till tillträde till arbetsmarknaden i motsats till vad som gäller enligt utlänningsförordningen. Det finns starka skäl att redan nu göra en sådan ändring i utlänningsförordningen att asylsökande som väntat på beslut längre tid än sex månader automatiskt får tillträde till arbetsmarknaden. Det skulle avlasta Migrationsverket från en hel del arbete, dessutom skulle man komma ifrån verkets ofta överoptimistiska antaganden om handläggningstider, som nu får till effekt att den nuvarande fakultativa regeln ofta inte tillämpas.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Är statsrådet Karlsson beredd att verka för en sådan förändring i utlänningsförordningen som skisseras i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:945 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 3 april

Svar på fråga 2001/02:945 om arbetstillstånd för asylsökande

Statsrådet Jan O Karlsson

Ulla Hoffmann har frågat mig om jag är beredd att verka för att ändra i utlänningsförordningen så att asylsökande automatiskt ska få tillträde till arbetsmarknaden efter en inledande period på sex månader.

I 4 kap. 3 a § utlänningsförordningen föreskrivs, vilket Ulla Hoffmann också påpekat, att Migrationsverket får besluta att undanta en asylsökande från skyldigheten att inneha ett arbetstillstånd i de fall då Migrationsverket bedömer att det kan dröja mer än fyra månader att meddela beslut i tillståndsfrågan. Ulla Hoffmann jämför med förslaget till EG-direktiv om miniminormer om mottagandevillkor för asylsökande, där det föreskrivs att en medlemsstat inte får vägra en asylsökande tillträde till arbetsmarknaden i mer än sex månader. Att införa en liknande bestämmelse redan nu skulle, menar Ulla Hoffmann, underlätta den tunga arbetsbördan för Migrationsverket då myndigheten inte skulle behöva bedöma handläggningstiden i varje enskilt ärende.

Regeringens position har under förhandlingarna i rådet av förslaget till EG-direktiv om miniminormer om mottagandevillkor för asylsökande varit att det inte är acceptabelt, vilket såväl socialförsäkringsutskottet som olika frivilligorganisationer också har påpekat, att utesluta de asylsökande från arbetsmarknaden under en så pass lång tid som sex månader. Oavsett om tillträdet till arbetsmarknaden förutsätts ske per automatik eller inte i förslaget, förefaller det inte som rimligt för den asylsökande att få vänta i ytterligare två månader på att få söka och eventuellt erhålla arbete. Nuvarande tidsgräns om fyra månader är således att föredra.

Det kan också påpekas att den av kommissionen föreslagna tidsgränsen för tillträde till arbetsmarknaden om sex månader under förhandlingarna har stigit till ett år.

Förhandlingarna om EG-direktivet har nått så långt att ett antagande av direktivet är att vänta vid ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 25@26 april. Direktivet ska, efter antagandet, genomföras i svensk rätt inom 24 månader. Det kommer därvid att utredas på vilket sätt EG-direktivet bäst bör genomföras i svensk rätt. Mot bakgrund av detta, och nödvändigheten att behandla alla frågor som rör EG-direktivet i ett samlat reformarbete, förefaller det inte rimligt att i dagsläget ändra i utlänningsförordningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.