arbetstidsförkortning och pensioner
Skriftlig fråga 2000/01:164 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-01
- Anmäld
- 2000-11-07
- Besvarad
- 2000-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:164
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Mona Sahlin om arbetstidsförkortning och pensionerEnligt beräkningar från Riksförsäkringsverket (RFV) skulle en generellt genomförd arbetstidsförkortning kunna få allvarliga effekter på pensionssystemet. Detta även om det är en möjlig löneökning som tas ut i form av minskad arbetstid. Orsaken är att en av grundprinciperna bakom det nya pensionssystemet är att varje inbetald krona ska ge lika stor pensionsrätt. Pensionsrätten avgör sedan hur stor "inkomstpension" man får. Arbetar man mindre @ med mindre lön i kronor som resultat @ så får man mindre i pension. Det kommer även att påverka indexuppräkningen av pensionerna, då denna baseras på utvecklingen av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten per person.
Detta innebär att inte bara de som själva får sin arbetstid förkortad kommer att drabbas, utan alla skulle få sämre pension om en generell arbetstidsförkortning genomförs. RFV:s räkneexempel visar att för en 40-åring som i dag har en månadslön på mellan 16 000 och 22 000 kr minskar pensionen med 216 kr per månad för varje timme som veckoarbetstiden förkortas. För den som tjänar över taket på 22 875 kr blir minskningen 355 kr i månaden för varje timme. För en pensionär som i dag har 9 000 kr per månad i pension, minskar pensionen med 216 kr i månaden.
Vad avser statsrådet göra för att stoppa en påtvingad arbetstidsförkortning som kan leda till att pensionerna urholkas @ även för dem som inte får ta del av själva arbetstidsförkortningen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:164 besvarad av statsrådet Mona Sahlin
Svar på fråga 2000/01:164 om arbetstidsförkortning och pensioner
Statsrådet Mona Sahlin
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa en påtvingad arbetstidsförkortning som kan leda till att pensionerna urholkas @ även för dem som inte får ta del av själva arbetstidsförkortningen.
Inte minst med tanke på att andelen äldre i befolkningen ökar är det väsentligt att stimulera ett ökat arbetsutbud för att göra det möjligt att finansiera framtida åtaganden inom vård och omsorg. Det nya pensionssystemet med sitt starka samband mellan arbetsinkomst och pensionsrätt är ett exempel på reformer som syftar till att stimulera ett ökat utbud av arbetskraft.
En kraftig sänkning av veckoarbetstiden skulle drabba pensionärerna hårt. Om tillväxten i samhället tas ut som förkortad arbetstid för dem som jobbar får pensionärerna ingen del av tillväxten. Regeringen förespråkar därför inte en generell sänkning av veckoarbetstiden.
Samtidigt finns det skäl att vara orolig för hur arbetsutbudet påverkas av den ökning i stressrelaterade arbetsskador och sjukfrånvaro som vi kan notera. Regeringen menar att ett ökat inflytande över arbetstiden för individen är en av de absolut viktigaste reformerna för att minska stressen i arbetslivet och därmed främja ett ökat arbetsutbud.
Arbetstidslagen och semesterlagen ska utredas i syfte att bl.a. öka den enskilda arbetstagarens inflytande över arbetstiden. Regeringen vill också införa en ny lag som ger arbetstagarna rätt till ytterligare fem dagars betald ledighet. Individen ska själv avgöra hur man tar ut ledigheten. Den arbetstagare som så önskar ska också kunna ta ut förmånen i pengar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.