arbetsskadeförsäkringen
Skriftlig fråga 1998/99:149 av Sandlin, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-04
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 december
De svenska socialförsäkringarna är inte generellt könsdiskriminerande. Men de förändringar i arbetsskadeförsäkringen som trädde i kraft 1993 med skärpta bevisregler innebar att det främst var lågavlönade kvinnor i arbetarklassen som förlorade. De kunde inte längre få sina belastningsskador godkända som arbetsskador. Männens belastningsskador har däremot godkänts i högre utsträckning. Förändringarna 1993 strider mot EG-rättens likabehandlingsprincip som stipulerar ett generellt förbud mot indirekt könsdiskriminering i socialförsäkringarna. Denna indirekta könsdiskriminering i arbetsskadeförsäkringen måste upphöra. De kvinnor som genom långvarigt repetitivt arbete fått belastningsskador skall naturligtvis få sina belastningsskador godkända.
Den 1 juli 1993 avskaffades dessutom arbetsskadesjukpenningen, vilket inneburit att folk inte bryr sig om att anmäla sin skada vilket i sin tur gör det svårt för samhället att bekämpa arbetsskador.
Samhället skulle vinna på att i tid kunna upptäcka, förebygga och rehabilitera arbetsskador. Genom att arbetsskador inte anmäls till följd av utebliven ersättning kan de samhällsekonomiska kostnaderna i framtiden komma att bli betydligt större och svårare att komma till rätta med.
Avser statsrådet att ta några initiativ för att nå ökad jämställdhet och samhällsekonomisk effektivitet i arbetsskadeförsäkringen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:149 besvarad av Statsrådet Maj-Inger Klingvall
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
den 9 december
Lena Sandlin har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att nå ökad jämställdhet och samhällsekonomisk effektivitet i arbetsskadeförsäkringen.
Arbetsskadeförsäkringen är enhetlig och inte differentierad efter risk beroende på vilket kön den försäkrade har.
De ändrade bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen har under de senaste åren kritiserats för att vara för hårda, vilket skulle missgynna kvinnor mer än män. Regeringen har uppmärksammat detta problem och andra förändringar i arbetsskadeförsäkringen.
Den 26 juni 1997 beslöt regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppgift att se över arbetsskadeförsäkringen (dir. 1997:91). Av direktiven framgick även att utredaren hade att beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).
Den särskilda utredaren överlämnade i mars 1998 betänkandet SOU 1998:37 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. Av betänkandet framgår bl.a. att kvinnor oftare än män drabbas av arbetssjukdomar samt att undersökningar tyder på att vissa symtom i rörelseorganen är vanligare hos förvärvsarbetande kvinnor än hos män.
Utredaren föreslår bl.a. att Riksförsäkringsverket skall ta initiativ till konsensusseminarier där försäkringskassorna tillsammans med forskare, läkare och representanter från domstolarna kan diskutera mer komplicerade medicinska och försäkringsjuridiska frågor kring tillämpningen av arbetsskadeförsäkringen. Utredaren föreslår också att Riksförsäkringsverket skall få till uppgift att ge ut beskrivningar, över vetenskapliga bedömningar inom särskilt svårbedömda områden, till ledning för försäkringskassorna i arbetsskadeärenden.
Utredarens förslag kan vara ett sätt att hantera de särskilda problem som möter kvinnor vid bedömning av arbetsskador.
Vidare har Arbetarskyddsstyrelsen haft i uppdrag att, i samarbete med Riksförsäkringsverket och Statistiska centralbyrån, utarbeta ett förslag till hur bättre information till grund för statistik om arbetsskador kan erhållas. Arbetarskyddsstyrelsen har i skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet den 18 december 1997 redovisat sina förslag.
Regeringen har med anledning av vad som ovan redovisats för avsikt att under våren 1999 överlämna en proposition till riksdagen med förslag till förändringar i arbetsskadeförsäkringen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.