arbetssituationen inom kriminalvården
Skriftlig fråga 2002/03:1148 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-16
- Besvarad
- 2003-06-25
- Besvarad
- 2003-06-30
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:1148
av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om arbetssituationen inom kriminalvårdenHot och våld är alltid oacceptabelt. Särskilt allvarligt är det att utsättas för detta i sitt arbete. Situationen inom svensk kriminalvård har inneburit att dessa problem blivit allt större. Överbeläggningen har bidragit till ett allt hårdare klimat. Den alarmerande drogsituationen på anstalterna bidrar till situationen.
Försäkringsbolaget AFA har undersökt orsaken och bakgrunden till arbetsskador i Sverige. En av slutsatserna i rapporten Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige är att hot och våld är en av de främsta orsakerna till olycksfall i arbetet. Anställda inom kriminalvården toppar listan för risken att utsättas för hot och våld. När en kriminalvårdare råkar ut för olycksfall i arbetet är sannolikheten sju gånger högre än genomsnittet för alla yrkesgrupper att olyckan är relaterad till hot eller våld.
Arbetssituationen inom kriminalvården är ofta påfrestande. Intagna utsätter varandra och personalen för hot, kränkningar och inte sällan våld. Under året har för första gången en anställd flyttats till följd av hot från intagna. Att flytta personalen och inte de intagna sänder ut en oerhört olycklig signal till de intagna.
Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att minska hoten och risken för våld inom kriminalvården?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1148 besvarad av Thomas Bodström
den 25 juni
Svar på fråga 2002/03:1148 om arbetssituationen inom kriminalvården
Justitieminister Thomas Bodström
Torkild Strandberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att minska hoten och risken för våld inom kriminalvården.
Jag delar till fullo Torkild Strandbergs uppfattning att hot och våld alltid är oacceptabelt och att det är särskilt allvarligt att bli utsatt för detta i sitt arbete. Att det förekommer hot och våld på anstalter har flera orsaker. En är förekomsten av narkotika. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor under en treårsperiod för en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården.
För att ge kriminalvården verktyg i kampen mot de kriminella anstaltsgängen tog regeringen för några år sedan initiativ till ett nytt regelverk om behandling av personuppgifter inom kriminalvården. Det innebär bland annat att kriminalvården fått utökade möjligheter att behandla uppgifter om intagna som utgör säkerhetsrisker. Kriminalvårdsstyrelsen har i årsredovisningen för år 2002 rapporterat att det så kallade säkerhetsregistret har medfört att förutsättningarna för att förhindra grov brottslighet under verkställigheten har förbättrats påtagligt.
Mobiltelefoner i anstalt kan användas vid rymningar och fritagningar och är på så sätt en säkerhetsrisk för personalen. Eftersom de traditionella kontrollåtgärderna för att hitta mobiltelefoner inte varit tillräckligt effektiva har regeringen genom en förordningsändring som träder i kraft den 25 juli 2003 gett kriminalvården möjlighet att på teknisk väg störa ut otillåten mobiltelefonkommunikation till och från anstalter och häkten.
Vidare föreslår regeringen i en nyligen antagen lagrådsremiss att kriminalvården ska få möjlighet att besluta om att alla som har tillträde till en viss sluten anstalt eller ett visst häkte ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Detta kommer att öka möjligheterna att förhindra att otillåtna föremål förs in i anstalter och häkten och även tjäna som skydd för anställda mot påtryckningar från de intagna.
Personalen är kriminalvårdens främsta resurs. Den har ett mycket viktigt och många gånger komplicerat uppdrag. Som framgått vidtar regeringen en rad åtgärder som bidrar till att förbättra arbetssituationen för kriminalvårdens personal.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.