arbetsro i skolan
Skriftlig fråga 2004/05:590 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-12-14
- Inlämnad
- 2004-12-14
- Besvarad
- 2004-12-22
- Besvarad
- 2004-12-28
- Svar anmält
- 2005-01-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:590
av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan om arbetsro i skolanEn nyligen publicerad undersökning från Skolverket visar att mer än varannan mellanstadieelev inte får någon arbetsro i skolan. Var sjätte elev känner sig stressad varje dag eller flera gånger i veckan. Antingen blir de stressade av att hinna ta sig mellan lektionerna, att hinna äta lunch eller att göra läxor. De blir också stressade av att de inte kan jobba i sin egen studietakt och av att de inte får någon arbetsro i skolan.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att åstadkomma arbetsro i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:590 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2004/05:590 om arbetsro i skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att åstadkomma arbetsro i skolan.
Stress hos barn, elever och personal i barnomsorg och skola är ett allvarligt problem. Det finns undersökningar som visar att upplevelsen av stress ökat både hos barn och vuxna i samhället. Stress i skolan har många orsaker och måste diskuteras utifrån ett brett samhällsperspektiv. En lugn och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande och utveckling för alla barn och ungdomar i förskola och skola. Jag vill därför börja med att slå fast att det ska råda studiero i skolan. Regler och normer måste tydliggöras och vuxna får aldrig avsäga sig sitt ansvar.
Den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Statens skolverks rapport 250, 2004) visar att miljön i skolan upplevs som lugn och trygg. Elever och lärare visar omsorg och respekt för varandra. Skolverkets undersökning av yngre elevers attityder till skolan visar att över 80 % av barnen trivs bra i skolan och med sina lärare. De tycker att det mesta de gör i skolan är roligt och upplever att de flesta lärare bryr sig om dem. En majoritet tycker att de kan arbeta i en takt och på ett sätt som passar dem. Men samtidigt tycker en fjärdedel att det nästan aldrig eller aldrig är lugnt på lektionerna och en tiondel tycker att de nästan aldrig eller aldrig har arbetsro i skolan. Andelen elever som känner sig stressade skiljer sig mellan årskurserna (åk), från 13 % i åk 4 till 23 % i åk 6. Det är ungefär lika stor andel flickor som pojkar som känner sig stressade i skolan. Däremot är det en något större andel pojkar än flickor som svarat att de aldrig känner sig stressade i skolan och en större andel elever i åk 4 än i åk 6.
Undersökningen av yngre elevers attityder visar också att det finns ett samband mellan elevernas möjlighet till inflytande och hur nöjda de är med sin arbetsmiljö. Till exempel är 87 % av de elever som ofta får vara med och bestämma om klassrummet nöjda medan bara 62 % av dem som aldrig får vara med och bestämma är nöjda.
Hur man upplever stress beror på en kombination av handlingsutrymme och arbetsbelastning och kan påverka både hälsan och förutsättningarna för lärande. Det är allvarligt om eleverna upplever tillvaron i skolan som så fylld av stress och krav att de inte hinner vila eller delta i några fritidsaktiviteter. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att eleverna ska få vara med och påverka uppläggningen och delta i utvärderingen av undervisningen. Självklart har skolan rätt att ställa krav på eleverna, men eleverna har också rätt att få diskutera med skolans personal vad som kan vara rimligt. Elevernas totala arbetsbörda måste uppmärksammas både i klassråd och elevråd och i diskussion med lärare, skolledning och föräldrar.
Mitt mål är att förbättra både arbetsmiljön och kunskapsresultaten i skolan. Detta kräver flera samverkande insatser. Regeringen satsar resurser för att öka antalet lärare och andra specialister i skolan samt för att stärka insatserna i segregerade områden. Men mer resurser är inte tillräckligt. Vi måste också inrikta oss på stödet till varje enskild elev. Jag avser därför att införa individuella framåtsyftande utvecklingsplaner för alla elever.
En ökad delaktighet och större inflytande för eleverna är också viktiga faktorer eftersom det finns samband mellan elevernas möjlighet till inflytande och hur nöjda de är med sin arbetsmiljö. Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud (SKOLFS 2004:13) gäller från den 1 juli 2004. Det är också nödvändigt att man i varje skola utvecklar tydliga normer och regler för vad som ska gälla på lektioner och i skolan i övrigt. Utgångspunkten bör vara gemensamma samtal med elever och föräldrar utifrån läroplanens grundläggande värderingar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.